Livets knasigheter

Jag får ju börja med det mest knasiga. I kväll när jag handlade på ICA Maxi (som inte är mitt förstahandsval men idag lämpade det sig bra) så ställde jag mig i kassakön bara för att höra någon utropa: KAJSA! Döm om min förvåning när jag ser vem det är! Signe Bay. Signe är den danska fotografen som är en av de som fått mig att återigen intressera mig för fotografering. Det hela startade egentligen med den här bloggen som blev till för att jag ville utveckla mitt skrivande och mitt bildskapande. Det var 2016, tidig vår. Bara några veckor efter mina första inlägg dök en inbjudan till en fotoworkshop i Rom upp i mitt Instaflöde, en workshop med det magiska namnet A Roman Summer Feast. Signe var en av arrangörerna. (Bilden är Signes).Signe
Ett knappt år senare bjöd jag in Signe till att hålla en endagsworkshop på Spinneriet i Lindome, en dag vi kallade A Spring Day at the Mill. Det i sin tur blev starten på många saker bland andra vänskapen med Lollo på INRX som jag nu kommer samarbeta med framöver. Ja, visst är livet lite knäppt och knasigt?

Annars är det familjen som är i fokus. Mysig sammankomst med min käre bror i förra veckan, mindre mysig anledning, men ändå. Tjejerna som kämpar på i sina olika livsspår. Och jag själv, inne i en förändringsprocess som inspirerar (och skrämmer) och pirrar. Parallellt är roliga uppdrag på väg in. Det kommer bli bra.

Så händer oväntade och roliga saker som att bästa Katja på restaurangen Lilla Spinneriet behöver ett foto, helt akut, och att hon kommer hit med de vackraste grönsakerna och vi bygger fotostudio i mitt vardagsrum (och mitt totalt kaosartade hem). Jag vet ännu inte om något av alla foton vi tog går att använda men här är ett av dem.
svamp till vänster

 

Januari börjar året, februari kommer näst…

Det har blivit långa morgnar i sängen denna helg. Igår sov jag bättre än jag gjort på åratal, utan att vakna upp en enda gång förrän klockan var halv tio! Idag vaknade jag, efter en lika god natts sömn, strax efter sex. Mer normalt för mig. Dock blev jag kvar i sängen med kaffekoppen till en bra stund efter åtta.

Denna första söndag i efterlängtade februari strålar solen från en klarblå himmel. Det blåser en aning men det är helt klart en dag för att ladda med D-vitamin.

Annars går jag och funderar på om det är läge att sälja mitt hus. Jag har verkligen älskat huset, att bo här med tjejerna, planlösningen, luftigheten och trädgården. Men, det är 18 år jag tillbringat här, sedan tjejerna var hyfsat små, genom tonåren med huset fullt av kompisar och fram till dessa att båda flyttat hemifrån. Nu har jag haft ett år för mig själv och inser att jag endast befolkar halva hemmet. Övervåningen står orörd utom när det kommer besök som övernattar. Med andra ord; jag behöver inte fem rum och kök. Och, jag blir alldeles matt när jag tänker på att det snart är dags, verkligen dags, att renovera. Sedan, om det är möjligt att flytta, vet jag inte, det återstår att se. Under tiden har jag satt igång att rensa genom att ifrågasätta vilken betydelse olika saker faktiskt har. En del är där bara för att de ”alltid” har varit där. Snart åker några lass till Erikshjälpen, möbler till försäljning och pianot… ja, vad i hela fridens namn gör man med ett piano?
IMG_0612Styling-2

Januari börjar året, februari kommer näst. Mars, april har knopp i håret, maj och juni blommar mest. Juli, augusti och september, härlig sommar är det då. Men, oktober och november och december äro grå.

Ljuset störtar in

Söndag på hemmaplan och ljust fullkomligt kastar sig in genom fönstret. Det är underbart!

IMG_0607Styling
Jag ägnar helgen åt att röja. Jag har börjat leka med tanken att kanske sälja huset och hitta en lägenhet istället och hur i hela fridens namn skulle jag då kunna få med mig allt? Dessutom har jag insett att en del saker bara hänger kvar, bara för att. Andra saker hänger kvar för att de verkligen betyder något. Det är saker jag fått av mina föräldrar, inköp på resor och loppisar. Det är presenter från mina barn.

Förra veckan gick i flygande fläng. Måndagen var en heldag med möten i Kungsbacka, ett sent eftermiddagsmöte i Alingsås och sedan styrelsemöte på kvällen. Morgonen därpå mötte jag upp med Lollo på Centralen och vi for till Stockholm och Formex, en resa som planerades tidigt i höstas när jag inte visste hur många uppdrag jag skulle ha i januari (om ens något). Nåja, vi fick nästan tre hela och roliga dagar i huvudstaden. Sjukast av allt är att jag stötte på två ”gamla” kollegor på stan: först Dennis W och sedan bästa Kerstin Åhström. Himla kul. Jag fick ett litet styng av längtan tillbaka till gamla tider, men, de är ju borta och förbi och ska så vara. Alla de härliga kollegerna, medarbetarna och cheferna har lämnat, för länge sedan, precis som jag.

Tillbaka till ljuset som sakta är tillbaka. Det märks kanske inte så vansinnigt mycket på morgnarna men klart och tydligt på eftermiddagarna. Imorgon börjar en ny vecka, full av roliga uppdrag. Mest Kungsbacka och sedan en aning Varberg. Helgen som kommer är full med uppdrag som ska bli spännande att genomföra.

Ett helt år – en hyllning till mamma

Ett år har gått idag. Ett helt år utan mamma. Mitt liv har gått in i en annan fas. Det gäller förstås inte bara mig utan hela min familj; Tim och Jossan, bror Mikael och inte minst pappa Jörgen. Ändå, när jag tittar på bilderna på henne så är hon ju fortfarande här, precis som alltid.
P1000621
IMG_7572

IMG_0771

IMG_0918

IMG_1452

IMG_1453

IMG_1451
På söndag åker vi till pappa för att tillsammans tända ett ljus för bästa mamman vid Håjums minneslund i Trollhättan.

 

Mörker och nya tag

Jag är inte mitt bästa jag vid den här tiden på året. Livet känns mörkt och trist, som ett slags mellanrum till ingen nytta. Det går över, jag vet, för så här är det varje år. Julafton med värme och glädje kommer och går och sedan är det tomt.
IMG_0531Styling
Det ljusnar sent och det dagsljus som sedan bjuds är lite av ett skämt. Ändå vet jag att jag saknade dessa årstidsskiftningar under alla åren i Madrid.

Jag kommer inte åka till Ola, Marie och Martin för att fira nyår i år. Det är första gången på femton år (med undantag för 2017 då jag var hemma med bruten handled och bruten fot) som jag inte är där. Det har sin förklaring att jag inte åker: B kommer med sin tjeja, samma person han var ihop med, under tiden vi var tillsammans (och hon var gift). Lätt var det att luska ut. Jag hoppades att de skulle tröttna. Jag har bestämt mig för att inte skydda honom längre. B gör som han vill, manipulerar och har sina egna lagar och rättigheter – allt som tjänar honom själv bäst. På andras bekostnad, även näras och käras. OK, han har goda sidor också. Så, nu var detta sagt.

Nåväl, med bara några dagar kvar så kommer det nya året. 2020. Ett snyggt år. Det ser jag fram emot. Allt lättar så fort vi kommer in i januari och sakta börjar ljuset återvända.  Utöver jobb så har jag några riktigt roliga projekt på gång, båda är påbörjade och de senaste dagarna har jag suttit vid datorn och grejat. Ett bra sätt att göra ”twixtmas” mer uthärdligt! Det handlar om utveckling av och fokus i mitt eget företagande, där jag kom av mig för ett knappt år sedan, då mamma gick bort. Då tappade jag lusten. Men, nu är jag på gång. Jag kommer inte avslöja så mycket ännu men jag ser fram emot ett kreativt och roligt 2020. I fredags spenderade jag några timmar på INRX på Spinneriet med att fotografera för dessa projekt.
IMG_0439Styling

IMG_0488Styling

Klockan är strax efter elva. Det är dags för en elvakopp, kanske tar jag den hos Jossan på Espresso House. Ute är det mildväder igen, ihärdigt regnande från en jämngrå himmel. Trots allt är jag på hugget och det har potential att bli en fortsatt bra dag.

Annandagen 2019

Morgonen var aningen frostnupen när den till sist avslöjade sig i den sena gryningen. Jag tog kameran och bilen och rullade ut mot havet. Det var tyst, disigt och gråblått.

Julhelgen sjunger på sista versen. Det har varit lugnt och fint. Julaftonen hemma hos pappa blev mysig med julbordets allra nödvändigaste som fullt tillräckligt. Mikael, Tim och Jossan var med. Jag tror vi tröttade ut pappa en hel del med all mat och allt prat. Men, mysigt var det.
IMG_0407Styling

Vet inte hur det är med er, men, vi är nog många som vid den här tiden på året försöker göra något slags bokslut. Jag gillar tanken på att summera året även om just 2019 (kanske precis som alla år?) utmärkt sig lite extra så det känns bra att snart få lägga det till handlingarna. Jag väljer istället att satsa krutet på att fundera över år 2020. Då hoppas jag på mycket (fast mindre) jobb, mer tid till omtanke om mig själv och kanske också en och annan resa. Häromdagen kom en kort hälsning från Jane som skriver att vi inte har setts på åratal och det stämmer. Jag tror aldrig att det gått så lång tid som denna gång. Jag var hos henne senaste gången 2014 (fast jag hoppas jag har fel och att det var 2015. Det skulle kännas aningen bättre). Inte ens när jag bodde i Madrid dröjde det så länge mellan våra träffar. Så, det skulle vara kul att göra något åt det. Det är dessutom längesedan jag var hos Carmen och Juan i Denía. Tack och lov sågs vi för bara några månader sedan då de hälsade på mig här hemma i augusti.

På jobbfronten ser det bra ut. Kungsbacka kommun fortsätter liksom Timbanken. Kanske landar jag ett skrivuppdrag för Alingsås kommun och sedan har jag planer med Lollo och INRX. Som en extra krydda kommer kanske ett moderatorgig en av helgerna i slutet av januari, kanske också ett i april. Ett gäng workshops ligger förstås också med i planeringen och jag kommer satsa på breddat innehåll. Vi får se hur det går. Jag kommer att göra min egen årsplanering för det kommande året, inom de närmaste dagarna. Det ska inte bara planeras och också balanseras över tid och det ska räknas på.

För övrigt har jag njutit av att lyssna på Tjajkovskijs Nötknäpparen med höjdpunkter som Blommornas vals och The Sugar Plum Fairys dans. Klicka på länken och njut, du med!

Trådlös men inte rådlös

I flera veckor har jag varit utan bredband. Orsak? En mus har gnagt av fibern, inne i väggen. Visserligen kan jag parkoppla med telefonen men det blir för segt så fort jag ska jobba med bilder. Jag har städat skrivbordet så länge, redo för jobb när bredbandet är fixat.IMG_0181Styling
Det har med andra ord inte blivit några blogginlägg under dessa veckor. Hela november och början av december har gått med endast ett fåtal soltimmar enligt väderförståsigpåare. Tim har fyllt 26-år och idag är det andra advent.
IMG_0219Styling
För ett par helger sedan höll jag en Foto & Fika Julspecial hos Lollo på Spinneriet. Det är alltid lika roligt med dessa miniworkshops. Efter en liten stund släpper prestationsångesten och kreativiteten får utlopp.

IMG_0262Styling

Otroligt nog är det snart jul. Det blir första julen utan mamma. Sorgset och konstigt men jag tänker också att det kan bli en hyllning till henne. Mikael, min bror, ska griljera skinka och jag ska se till att lägga in sill, såsom mamma gjorde, såsom är min pappas favorit. Det blir mysigt, trots allt.

Mörkret är verkligen här. Vi lämnar våra hem i mörker för att åka till våra jobb och, vi kommer hem i mörker. Igår hade jag turen att få en hyfsat solig dag i Göteborg, idag har det knappt ljusnat. Men, vi är inte långt borta från årets mörkaste dag. Sen går det åt rätt håll, som mamma alltid sa. Och, det är sant. Innan vi vet ordet av så är ljusare tider här. Jag drömmer om workshops jag ska göra, ensam och med Lollo eller med Birgitta. Jag har också en plan att förankra med min spanska matfotograf Ana… kanske dags att planera en ny retreat?