Sömnlös i Kungsbacka

Somnade gott efter en skön och lugn midsommarhelg. Tyvärr vaknade jag redan vid ett-tiden och började snurra. Hur går det i sommar när konsultuppdragen minskar? Vad ska jag göra när Varbergsjobbet tar slut? Tänk om jag inte får några uppdrag? Inga inkomster? Hur ska det gå? Vad får jag egentligen i pension när det blir dags? Känns det igen? Jag brukar inte oroa mig, vet att det löser sig på ett eller annat vis. Men, på natten blir allt mycket mer dramatiskt!
När så Franz började krafsa på dörren vid halvfyra-tiden gav jag upp. Gjorde mig lite kaffe och försökte coola ned med lite jobbplanering. Jag har massor på gång men det ska ju hända också. Fast, å andra sidan, jag kan ägna sommaren åt att kratta i manegen. Utlandsresorna får vänta (jag har ju dessutom redan varit i både Paris och Madrid så jag klagar inte).
IMG_8604Styling
Och, i veckan flyttar Jossan. Så konstigt det kommer kännas när varken hon eller Tim bor hemma längre! Det är verkligen en ny epok i livet. Jag har varit, och är, förberedd. Jag har ju också fått träna på Tim (som flyttade i höstas) och det kommer gå bra. Det allra bästa är ju att tjejerna får skapa sina egna liv. Det är fantastiskt! Och, jag ska nog klara mig. Till och med utan Franz!
IMG_7352Styling

Förändring är det enda säkra

Mycket kan man vara säker på här i livet, till exempel att inget är för evigt. Förändring kommer alltid, vare sig man vill eller ej. Jag tycker egentligen att förändring är coolt; det ger chansen till att starta på nytt, att ta med sig goda erfarenheter och göra något ännu bättre av dem. En del förändringar kommer helt obemärkt och rätt som det är tänker man ”hoppsan” nu är det på ett annat vis. Andra förändringar kommer som ett brev på posten. Man har alltid vetat att de skulle komma, ungefär när men man är ändå oförberedd. Jag pratar om att barnen flyttar hemifrån.
Min bästa Tim flyttade i höstas och om nästan exakt en månad är det dags för Jossan att lämna boet. Mest av allt är det roligt, framförallt att de är vuxna och får skapa sina egna liv, utan min inblandning. Samtidigt tänker jag hur jag blir själv i det ”stora” huset. Till och med Franz flyttar!

Det kommer blir tyst och konstigt men fullt av möjligheter. Jag tänker att jag ska rensa, kasta gammalt och slitet (vardagsrumsbordet som jag haft svårt att bestämma mig om, ska äntligen ut) och köra till tippen. Dessutom har jag börjat fundera på ommöblering… det gäller som sagt att fokusera på möjligheterna. Kanske kan jag t o m använda ett rum bara till fotografering och förvaring av props? Eller så blir det gästrum? Eller…
IMG_8326Styling
Bäst av allt är att vare sig Tim eller Jossan finns speciellt långt bort. Vi kan enkelt ses och umgås så mycket vi vill och hinner. För oss alla tre tar livet en ny vändning. Det är coolt.