Januari bjuder på bra dagar. Jag tar det långsamt, är noga med ja eller nej. Det är bra. Parallellt med mina två kommunuppdrag ligger jag i startgroparna för vårens workshops och kurser. Flera av dem kommer jag att hålla på Spinneriet i Lindome, flest i egen regi, men, jag skissar också på några samarbeten, både där och på andra platser. Planering är nog hela temat för januari. Hur vill jag att mitt företag ska utvecklas? Hur kan jag göra mer men med mindre ansträngning? Hur skalar jag upp utan att klona mig själv, utan att stressa? Och, inte minst, hur vill jag ha mitt liv?
Energin kommer och går. Mörkret håller tillbaka, det återkommande ljuset lockar. Än räcker det knappt till för att fotografera. Mina bilder har spelat en underordnad del i mitt företag men kommer att få en betydligt mer bärande sådan framöver. Det är i alla fall planen. Planen i planeringsmånaden januari!
Månad: januari 2018
Sköna söndag
Igår hade jag en helt ledig lördag. Clara kom på besök och efter att ha uträttat lite viktiga lördagsärenden såsom köpa färska blommor och ta en kopp, så åkte vi hem och lagade mat. Receptet hittade jag på Pinterest som så ofta. Vi lagade en härlig kycklinggryta från bloggen 56 kilo.se. Det är också därifrån bilden kommer.
Idag är det lite arbete som gäller men bara arbete för mig själv. Det är fortsatt planering av vårens aktiviteter för, trots att jag pratar med alla mina kunder om detta, så var jag förra året riktigt dålig på det där med planering och att inte bara sätta upp mål utan att också FÖLJA upp dem. Visst, det är enkelt när uppdragen liksom kommer in av sig själva och så var verkligen 2017. Men, det gjorde att jag inte hann med att utveckla mitt eget företag. Jag har ju ett mål med det, ett mål med mitt liv och det är att få leva som jag vill, oberoende av tid och rum. Och, för att det ska vara möjligt måste jag skapa tillväxt i företaget. Det gör sig inte av sig självt. Det kräver planering. Precis detta sa jag alltså till mina kunder i Timbanken men glömde bort att det även gäller mig själv.
För att hjälpa både mig själv och andra så tog jag fram en veckoplanering. Syftet med den är inte bara att göra rätt saker, det är också att göra rätt MÄNGD saker. Mitt liv ska ju levas långsammare i år och då gäller det att sätta upp ett rimligt antal aktiviteter på en vecka. Färre men rätt.
Klicka på länken så kan du ladda med denna pdf Veckoöversikt och skriva ut så många du vill. Jag, som inte gillar att skriva på linjerat papper, skriver ibland kors och tvärs över planen men det har egentligen mindre betydelse. Syftet är att tänka till, få lite koll och slippa stressa upp mig över att jag kanske glömmer något.
Nu ska jag kasta ett getöga på en upphandling som ska vara inne imorgon. Kanske är det något för mig, kanske inte. Om du är intresserad av att hitta intressanta offentliga upphandlingar så rekommenderar jag offentligaupphandlingar.se Att lägga ett anbud är faktiskt inte så svårt som många tror. I de flesta fall är det bara att läsa på lite och sedan, nogsamt, följa instruktionerna.
Sist men inte minst, denna sköna söndag, vill jag även här dela artikeln som en av deltagarna i A Scandinavian Christmas Tale, Ivan Ebejer, fick publicerad i den belgiskmaltesiska tidningen Food & Wine Gazette. Ni som följer mig i andra medier har redan sett den ett otal gånger. Ber om ursäkt för detta något malliga beteende. Det går över!
Dagens sista ljus
Jag hann precis ut med kameran för att fånga dagens sista, magiska ljus. Det går fort när det skymmer såhär års. Ljuset på den vissna hortensian förändrades mellan kamerainställningarna.
Jag promenerade utmed Medikamentgatan, förbi vår egen lilla bikupa, och bort till den lilla vägen som en gång ledde genom en trolsk barrskog. Sedan kom stormen Gudrun och jämnade den nästan med marken. Detta resulterade i ett hygge. I somras hade det nästan vuxit igen med sly, hallonsnår, vildkaprifol och enebuskar. Men, idag var sikten god, ända ned till Hanhalsholme.
När jag bara en kort stund senare kom hem till min egen trädgård hade solen försvunnit helt och hållet, bakom träden på andra sidan den lilla dalen. Jag tände en marschall och gick sedan in och tände massor med stearinljus. Nu sitter jag här med en kopp te och funderar. Lugn i själen och faktiskt ganska lugn i kroppen också. Jag tar det långsamt långsammare.
Mina fokusord
Två ord ska få stå i fokus i år. Det ena, som jag redan skrivit om, är LÅNGSAMMARE. Saker måste få ta sin tid och jag måste prioritera bort en del av det som står på min agenda.
Det andra ordet är GROW. Eller VÄXA men jag gillar det bäst på engelska. Det handlar om mitt företag och mina affärer. Dessa båda ord kan tyckas motsägelsefulla, i kombination, men jag gillar tanken på att öva mig i att inte bara göra mer (det brukar vara min spontana lösning på det mesta) utan att istället göra mindre men noggrannare utvalt.
Jag har en del idéer som jag gått och värkt på under helgerna och som jag kommer presentera efter hand. Självklart kommer jag att göra fler workshops under året, både samarbeten men också i egen regi. Här kommer GROW in. Det ska vara syftet med mina workshops – att man antingen växer som individ eller i sitt företagande. Eller, allra helst, både ock. Och, för att mitt företag ska växa måste jag jobba mer skalbart vilket förstås är en utmaning när man är ”egen”. Timbanken har gett mig massor av input att arbeta vidare med (och just nu, när jag är engagerad av näringslivsgänget i Kungsbacka kommun så kan jag inte samtidigt jobba i Timbanken) och som skulle kunna bli smarta, multiplicerbara affärslösningar.
Nu, när mina brutna kroppsdelar börjar hela och ljuset, om än sakta, återvänder kan jag börja sätta planerna i verket. Och, redan i veckan har jag ett jobb ihop med Karin. Vi ska börja bygga upp hennes bildarkiv. Inför detta har hon fått i uppgift att göra en moodboard som speglar hennes varumärke. Bildarkivet kan hon sedan använda i sin kommunikation; på bloggen och i sociala medier. Jag kommer utveckla detta till en endagsworkshop under våren. Målgrupp är alla de som tänker att de vill synas i sociala medier men som får idétorka och stressvettningar vid blotta tanken. Med ett bildarkiv, ett workflow och en plan kan det gå, nästan av sig själv.
Trettondagen idag och på måndag börjar arbetet på riktigt. Då är det slut på slappa morgnar med datorn i sängen. Januari kommer att rusa förbi och februari är så kort att man knappt hinner med. Sedan är det redan mars och man kan börja längta till våren. Ja, jag säger som min mamma: nu går det åt rätt håll igen!
Välkommen 2018
Hade min mest lugna nyårsafton på åratal, hemma tillsammans med Franz. Valde att tacka nej till det traditionella firandet i Stockholm, trots att det alltid är supertrevligt. Men, orken tryter och bara tanken på att transportera mig gjorde mig trött.
Dagarna mellan jul och nyår har också varit händelserika. Först tog ett rådjur sats och kastade sig in i fönstret till mitt hemmakontor. Smällen fick grannarna att springa ut och några upprörda barn ringde på dörren. Yttre rutan sprack totalt och mellanrutan fick sig ordentliga repor. En väldigt oväntad utgift, dessutom.
På den positiva sidan var att jag tog bort gipset och att allt såg bra ut, under omständigheterna. Samma dag mötte jag upp med Karin och vi gjorde lite framtidsplanering för våra företag. Jag vet att jag måste hitta ett mer skalbart sätt att arbeta annars blir det för mycket, De lediga dagar jag haft sedan benbrotten har jag ägnat åt att fundera, göra research och planera. Jag har funderat på ett bra ord som ska leda min verksamhet under 2018 och jag tror att jag har ett. Återkommer till det. Ett ord för livet stort skulle dock kunna vara LÅNGSAMMARE. Allt går långsammare med bara en hand (och en katt på tangentbordet).
En annan trevlig händelse var middagen hos Mariana med familj. Där bjöds på rumänsk julmat där de syrliga kåldolmarna är min favorit. Wally hade gjort goda korvar att äta ihop med inlagd paprika. Gott och trevligt. Ytterligare en härlig dag fick jag med Pernilla som kom och hämtade mig. Efter lite nyårsshopping på Potatiskällaren åkte vi hem till henne och jag fick en underbar ansiktsmassage.
Men, en tillbakablick på året som gått är nödvändig. Det hade många härliga händelser i bagaget. Jag började arbeta för Timbanken som konsult inom affärsutveckling och försäljning. Det har varit roligt att träffa både entusiastiska och desillusionerade företagare, runt om i Halland. Och, det har givit mig input till hur jag ska gå vidare i mitt eget företagande under 2018. Projektet kommungemensam kundservice i Varberg har också rullat på. Om mindre än en månad är det lansering och jag har så gott som fullgjort mitt uppdrag. Jag blir lika förvånad varje gång jag drar ett stort projekt i mål (och det har ju blivit en hel del genom åren): vad var det som hände? Det känns alltid som om jag vara sprungit runt på möten med en massa powerpoints i datorn!
Under året har jag också hunnit med flera fotoworkshops; ett gäng ihop med Sara, en ihop med Signe och sist en retreat med Sif. Lärorikt och även dessa har gett input till hur jag ska utveckla mitt företagande.
Bilderna är alla från workshopen med Signe Bay i mars.
Det blev även ett par resor under året. Först ut var en tripp till Bukarest med Mariana. Ett spännande och oförutsägbart möte.
I juni for jag till ett soligt Paris och bodde i mysigaste Montmartre. Anledningen var att jag skulle delta i en workshop med talangfulla Beth Kirby eller Local Milk som hon kallas som offentlig person. Kanske inte så mycket nytt under solen men jag knöt flera nya och spännande kontakter.
Under några soliga dagar promenerade jag runt i Paris och jag hann att träffa både Marisa (som var på besök från Kanada) och Elea. Jag säger det igen; Paris gör mig aldrig besviken.
Från Paris gick resan vidare till min gamla hemstad Madrid. En resa full av längtan och lite nostalgi. Träffade före detta arbetskamrater, besökte gamla vattenhål och hade några oerhört, outhärdligt varma dagar.
Meningen var att jag också skulle umgås med Luisa, som jag bodde hos, men, hon hade oturen att drabbas av vatten i lungan och låg på sjukhus nästan hela min vistelse. Jag hade det stora, härliga huset för mig själv. Nja, inte helt, jag hade sällskap av tre hundar: dobermannen Clara och de två strävhåriga taxarna.
Efter en lång sommarledighet kastade jag mig in i jobbet igen augusti. Att inte ha fakturerat något nämnvärt under sommaren stressade mig en aning och jag högg på allt och körde järnet. Jag kände stressen flåsa mig i nacken vid ett flertal tillfällen och när hjärtklappning och sömnlösa nätter avlöste varandra insåg jag att det inte var hållbart. Jag skulle BARA göra klart retreaten med Sif under månadsskiftet november-december. Jag hann inte så långt innan det small – jag föll utanför hotell Halland, kvällen innan retreaten, och bröt handled och fot. Hur det gick sedan vet alla ni som känner mig.
Jag har, som jag tidigare skrivit, valt att se händelsen som en gåva till mig. En påminnelse om att stanna upp och att göra om och göra rätt. Tiden jag behövde för att reflektera har jag fått och tagit vara på. Nu gäller det att hålla fast och att verkligen leva livet lite bättre och, framförallt, lite LÅNGSAMMARE.
Nyårsbuketten från Valands blommor får avsluta årets första inlägg tillsammans med ett stort tack till er alla och en önskan om ett gott 2018.