Det var så roligt, jag måste skratta… ja, åtminstone när jag plockat upp min tappade haka. Som ni vet planerar vi en workshop med Signe Bay och jag försöker samla ett spännande gäng, en skön blandning. I min ambition att göra detta så skickade jag inbjudan till ett gäng bloggare som jag tänkte skulle kunna vara målgrupp. Mycket riktigt, det tog inte långa stunden förrän en kvinnlig bloggare på ett svenskt inredningsmagasin hörde av sig och ville både bo på Pigalle och delta i workshopen. Fanns det månne platser kvar? Jag mailade tillbaka att jo, det finns fortfarande några platser kvar men gå in och anmäl dig snarast. Ett par minuter senare får jag ett mail från samma bloggare där det står ”Förlåt om jag är krånglig. Men när jag anmäler mig så ska jag betala 4500 kr för workshopen enligt länken. Ska jag betala detta nu och att jag sedan sända kvittot till er för återbetalning?”
Jag tappade hakan. Är våra bloggare så bortskämde att de tycker att de inte ska betala? Att jag borde skänka bort en av tolv åtråvärda platser till ett värde av 5895:- (inkl 1 hotellnatt. Vet ju inte hur många hon tänkt sig?)? Till saken hör att denna bloggare har 6000 följare på IG att jämföra med Signes 275 000. Vem gör vem en tjänst?
Jag vet, jag ondgör mig lite över den hypade s k bloggosfären. Dessa unga och, ska absolut medges, drivna skara av (mestadels) kvinnor i trettioårsåldern eller däromkring, som verkar tycka att det räcker att peka på en produkt så springer tillverkaren efter och skänker. Nu är jag säkert hård och drar alla över en kam men jag förundras verkligen.
En vän till mig deltog i ett bloggevent nyligen. Hon är mycket framgångsrik designer och hon skulle tala för ett gäng specialinbjudna bloggare. De som skulle tala betalade för att få göra det! När jag hälsade på över en kopp kaffe satt hon och planerade sitt föredrag i största detalj. Någon vecka senare frågade jag hur det hade gått och då berättade hon att ingen av bloggarna kommit fram för att tala med henne, ingen hade skrivit om det hon berättat. Istället hade de pratat med och fotat varandra. Och, det är detta jag ser när jag läser bloggar. De skriver om varandra, söta den och fina du. De intervjuar varandra (och nyligen söndagsintervjuade en bloggare sig själv. Smaka på den!) och allt är fint och snällt. En värld utan terrorister (och det är förstås skönt), utan stök och bök. En värld med glada miner. Återigen, hatten av, för uppenbart är ju att det funkar och, tro mig, jag missunnar dem inte framgången. Jag är bara ärligt förvånad över hypen och makten!
Ja, nu har jag fått detta ur mig! De av er som känner mig har hört mig förut och drar nog på munnen. Släpp det, Kajsa. Ja, jag släpper det. For now.
För övrigt, en suddig bild med underbara anemoner från Valands blommor och interiör. Vasen, som jag tycker är urläcker i sin smäckra elegans, köpte jag för 25:- på Erikshjälpen. Ha en bra söndag alla, önskar en bloggare!