Våren är verkligen här och idag fick jag feeling. Redan strax efter nio var jag ute och började klippa ned rosen. Någon timme och många rivsår senare var det dags att trä in den i ställningen som jag köpt. Tim kom ut och hjälpte mig. Det blev inte helt optimalt men nu har den kanske en chans att växa lite mer upprätt. Dagen som skulle blivit regnig bjöd på massor av härlig sol och förutom en hel del grävande så planterade jag lite i krukor på baksidan.
Men, tillbaka till gångna veckan och besöket i Bergen. Tågresan har jag redan nämnt men den var verkligen storslagen. Hardangervidda var helt snötäckt och på sina håll kunde jag se att det var över en meter djupt.
Jag hade alltså anmält mig på en endagsworkshop hos Per Olav Sølvberg. Även om han fotograferar mycket själv, så är det nog stylingen som är hans verkliga business (magasin, produktkataloger, mässor mm). Han har bestämt sig för att vara bäst i sitt skrå, att vara hästens mule och inte dess svans, som han själv beskrev det. Han söker konsekvent efter nästa steg, något nytt som tillför en extra nerv. Nyligen hade han rest till London för att hitta rätt rekvisita, sådant som inte redan syns på allas bilder. Dessutom berättade han om sitt arbetssätt: när han hittar någon intressant kreatör drar han ut massor av bilder på det som personen skapat.
– Sedan öppnar jag en flaska vin och så studerar jag bilderna, en och en. I varje bild markerar jag med en tuschpenna, precis vad det är som jag går igång på. När jag har gått igenom alla bilder försöker jag dra ut något eget ur allt det jag ringat in, berättade han.
Och, det roliga med denna workshop var att även om Per Olav har stor, egen fingertoppskänsla så pratade han om teorierna bakom sina kompositioner. Vi var endast fyra deltagare och han hade förberett var sin uppgift. Jag var först ut och mitt uppdrag var rotfrukter.
Cecilia, en stylist som också deltog i workshopen fick gröna grönsaker.
Det var kul att göra sin egen komposition och försöka återge hur man tänkte. Svårt också för den delen. Men, ljuset i studion var fantastiskt och, det vet jag ju, kan ge liv åt vilken komposition som helst, till och med en gammal nött stege med en linneservett på!
Bild från lunchen på Michelinbeströdda Lysverket.
Ett kompletterande sätt för att hitta den personliga nerven i bildspråket är, enligt Per Olav (och jag håller med, även om jag inte medvetet tillämpat det) är att hålla kontakten med sig själv, sitt inre jag. Vi fick göra en övning som handlade om att skriva ned vad som präglat vårt bildseende, tillbaka i tiden. Händelser, platser, visuella upplevelser. Han menar att för att bli riktigt bra och stå ut i mängden, så handlar det just om det. Alltså något mer än att bara skapa snygga bilder. Jag inser att jag behöver tänka några steg till i mitt bildskapande. Spännande!
Allt som allt en dag med både nya och repeterade kunskaper, nya vinklar på jobb och bildskapande och mycket att arbeta vidare med.
På kvällen mötte jag upp med Per Olav (och Andres, P Os assistent som också var med på workshopen) för att prata samarbete. Det kommer det att bli men nog inte förrän till våren. Han är superbokad fram till sommaren och sedan direkt efter. Dessutom fick jag massor med tips på personer jag kan kontakta och input till hur jag kan bygga vidare på mina idéer om att utveckla mitt lilla företag. Samtidigt blev det en kul kväll med mycket skratt, lite lätt mat och ett par glas lambrusco innanför västen innan jag vandrade hemåt i den ljusa vårkvällen.