Som en sliten trappuppgång i Florens

Mitt hem är under ständig förändring. Inget stort. Jossans gamla rum är fortfarande gästrum, nu med två sängar för övernattande vänner. Tims rum står så gott som tomt efter hennes flytt i januari. Rummet har den ursprungliga orangeröda svampmålningen på väggarna. Men nu ska det bli annat av. Rummet är inte jättestort men det har ett fantastiskt ljus och vätter ut mot skogen i väster. Därför ska det få bli min nya studio. Väggarna ska målas, om inte helt så delvis, så att de ser ut som en sliten trappuppgång i Florens (eller kanske snarare någonstans ute på landet. Florens är så snofsigt så där kanske alla trappuppgångar är supersnygga?). Här är några inspirationsbilder, hämtade på Pinterest. Här ska jag både fotografera och måla!

Igår tog jag bland annat därför en tur till min vän Monica som bor på heden i Eftra. Det är ett riktigt litet paradis. I ladan har hon gjort butik och ateljé. Tillsammans spånade vi om vilka färger och effekter man kan göra med de kalkfärger hon säljer i sin butik. Vi drack kaffe och åt bondkakor under parasollet medan katten Majsan sträckte på sig.
IMG_9133Styling

Himlen presenterade sitt bästa drama när mörka moln drog in. Och förbi Monicas trädgård.
IMG_9145Styling

Regnet hängde över Grimeton när jag for hem och någonstans mellan Varberg och Frillesås hann det ikapp.

Nu har en ny jobbvecka startat, den sista innan semestern.

Med Carin i Maries trädgård

Dold bakom träden, långt ute på landet, österut från Varberg, ligger Håkesgård, närmare bestämt i Stamnared. Där har Marie Emilsson skapat en oväntad och frodig oas. Där bedriver hon ett enkelt Bed & Breakfast men öppnar vissa helger också trädgården för besök och fika. I lördags tog jag med mig Carin, vän och tillika kollega på Kungsbacka kommun, på ett litet besök.
IMG_8911Styling
Värt att nämna om Carin (och hennes familj) är att de driver ett familjehotell, Jippie the Villa, på Sri Lanka, d v s, när de inte är i Sverige och jobbar. Vi fick i alla fall en härlig, stekhet sommarförmiddag på Håkesgård. Ägaren, Marie, är en mästare på att skapa rum i trädgården och att göra såväl små som stora trädgårdsstilleben.

Hennes uppfinningsrikedom finner inga gränser och man blir väldigt inspirerad.

Efter vår roadtrip bar det av hemåt för en helt ledig eftermiddag. Lagade en god sallad (ruccola, tomater och gurka som grund med stekta champinjoner och stekt halloumi som topping) och efter den, skön, slapp njutning i trädgården.
Snart, om ett par veckor, är det semester men jag unnar mig redan att släppa en del måsten (som jag antagligen behöver ta hand om under semestern). Hur som helst så ska det bli skönt.

Urban Garden Day, Kungsbacka Talk och ett midsommarfirande

Det är hela tiden mycket i görningen. Det är kul. Förra helgen var det Urban Garden Day i Kungsbacka. Jag höll en Foto & Fika-workshop på snyggrestaurangen Cosa Table med nya, helt okända (utom trogna Josefina) deltagare. Fantastiskt roligt. Det blev ett par timmar med kamerainställningar, bildkomposition, ljus och kreativitet. Som vanligt glömmer jag helt bort att dokumentera och den enda halvanständiga och lite oskarpa bild som kom med var en flaska vatten!
IMG_8797Styling
Därefter har en spännande jobbvecka följt: Carin, min kollega på kommunen, och jag har processlett nio taggade ungdomar, mellan 13 och 20 år, som ska driva #mittsommarföretag under några veckor framöver. Det är en satsning som kommunen gör och Carin och jag har fått uppdraget att både utforma den och driva den. Otroligt roligt att se dessa drivna ungdomar hitta sin affärsidé och utveckla den. De får ett startkapital på 2000 kr per person. Detta ska täcka investeringar och förhoppningsvis generera mer pengar tillbaka. Om man gjort sin kalkyl med omsorg. Nåja, både Carin och jag var helt slut på eftermiddagarna.

Det har säkert undgått många att jag och konstnären Karolina Palmér startat en podd tillsammans. Vi kallar den Kungsbacka Talk och upplägget är enkelt: först ett nyhetssvep med tips på saker att göra de närmaste två veckorna, därefter en intervju med någon lokal profil. I senaste avsnittet, som vi släppte dagen före midsommar, intervjuar vi Louise och Sara på Magasin 7. De driver en blomstrande oas på den mest oväntade platsen!
IMG_8594Styling
Riktigt roligt är också att vi har en sponsor, Ljud&Bildskolan i Varberg. De har gjort jinglar och hjälper oss med all redigering. Att poddcasta är riktigt kul, även om vare sig Karolina eller jag har den egentliga tiden. Om knappa två veckor släpper vi ännu ett avsnitt, nummer fyra i ordningen. Denna gång intervjuar vi skådespelaren och nyblivna entreprenören Jessica Zandén. Hon berättar om sin uppväxt i Kungsbacka, om livet som skådespelare, terapeut och om sin mammas fantastiska mönsterskatt som öppnat nya vägar i hennes liv.
IMG_8760Styling-2

Sist, men inte minst, har det varit midsommar. Jag startade dagen med en lyxig frukost!

På eftermiddagen bar det söderut. Galna upptåg och god mat vankades hemma hos Karin och Per i Åsa. Där samlades ett gäng vuxna, tonåringar och barn till ett roligt firande med lekar och god mat.
Det startade med att några av oss gjorde unika kranskreationer. Här är Cissis, Karins och Pernillas.
IMG_8864Styling

Som ni förstår får man hålla sig i skinnet när Karin är med – lite lagom galen som hon är!

Himlen var ljus när jag körde hemåt i sommarnatten. Precis som sig bör när årets längsta dagar infaller.
IMG_0280

Min osnutna trädgård…

och mitt osnutna hem!
Jag kan inte riktigt bestämma mig. Vad gillar jag mest? Ordnat och ordentligt eller vilt och vildvuxet? Troligtvis det senare även om jag kan längta efter ordnat och ordentligt. Det senare av att döma om min trädgård. Jag kan ju inte direkt påstå att torkan förhindrat mig från att jobba i den. Tvärtom. Det dåliga vädret har, inte hindrat mig men, fått mig att inte ha lust. Så, nu sitter jag här med ett vildvuxet virrvarr. Och, det är så fint! De vackra gräsen, smörblommorna, syran och grobladen. Det är ingen ordning på allting.

För övrigt har det varit mina första ensamma dagar sedan… barnen föddes? Kanske, kanske inte. Men, Nerea åkte för en vecka sedan och det har varit otroligt kul att ha henne här, hon har tagit fullt ansvar och inte varit till något som helst besvär. Ändå så njuter jag av stillheten och friheten. Tystnaden. Skogen och fåglarna. Vindens sus (och det har susat rejält i helgen) i träden.

Jag har gått lite lös på hemmet, både röjt och rört till. Det är så skönt när inga frågor ställs. Jag har fotograferat låtit vardagsrummet översvämmas av fina saker. Jag har också planerat för, och påbörjat, röjet i Tims gamla rum. Det kommer att få bli min fotostudio nu när jag lämnar Spinneriet i Lindome. Jossans gamla rum fortsätter att bli gästrum, nu med plats för 2-3 personer.

För övrigt fick jag imorse feeling, Feeling på att jag är på G. Mmm, känns bra. Saker att ta tag i men inget oöverkomligt! Så gött!

Kan man älska en bank?

Våren kom av sig. Vi har åter kyliga dagar. Jag jobbar och jobbar. Det är roligt och jag trivs. Flera av mina uppdrag är utmanande och det gillar jag ju. Sömnen har kommit tillbaka och jag oroar mig inte på nätterna. Lugnet, det berömda inre, har återvänt. Tänk om man bara kunde fatta att saker och ting reder ut sig och ordnar sig? Men, det tycks inte gå in i min skalle.
För ett par veckor sedan var jag på banken. Kan man älska en bank? Det kanske är att ta i men jag störtgillar verkligen Länsförsäkringar i Kungsbacka. Där finns Kerstin som hjälper mig med företaget och Ann-Sofie som fixar med mitt privata. Ann-Sofie har hängt med mig sedan jag nervöst klev in för att låna till mitt hus för 17 år sedan. Häromveckan trollade hon med räntorna på mina lån och såg till att jag fick alla mina rabatter. Skönt!

Framåt händer roliga saker. Nu närmast, på lördag, håller jag fotoworkshop på Spinneriet. En handfull kvinnor kommer för att lära sig mer om kamerainställningar, ljus, vinklar och bildkomposition. Lite längre fram får jag besök från Madrid, då fotografen Ana, som driver Qosen kommer. Jag träffade henne när jag deltog i hennes ljussättningskurs i februari. Det ska i alla fall bli superkul. Förhoppningsvis kan vi hitta några spännande samarbeten framöver.

Idag bär det av till Varberg för lite erfarenhetsutbyte. Solen strålar även om det bara är några få grader över nollan. Men, det kommer bli en bra dag.

Dejt med Mejt

Idag lunchade jag med Mejt, en ”gammal” kollega från Telia-tiden. Det blev en kort och intensiv lunch på COSA Table men vi hann med de viktigaste sakerna i livet d v s livet. Mejt jobbar som HR-ansvarig på ett IT-företag i Göteborg, ett jobb som hon inte visste att hon skulle gilla så mycket. Parallellt med jobbet är hon och hennes man inne i ett stadium då två av barnen är i tonåren och de andra två är i trotsåldern. Jag känner väl igen Mejts oro över hur man ska orka och räcka till och jag tror att det hör föräldraskapet till, oavsett vilken familjesituation man befinner sig i. Härligt att träffas.

Annars rusar tiden. Träd och buskar har svällande knoppar, fågelsången ökar i intensitet för var dag som går. Solens strålar har börjat värma, om än nyckfullt. Jag repar mod i takt med naturen. Det går inte att ta miste på saknaden efter mamma men samtidigt lär jag mig att uppskatta ”arvet” – att jag lyssnar till bofinken som sjunger har inte inte varit något viktigt men för första gången lyssnar jag verkligen. Det har betydelse och det är mammas förtjänst. Jag känner mig tacksam för (och berikad av) denna insikt. I påsk kommer jag äntligen att få besöka henne i minneslunden på Håjums kyrkogård i Trollhättan. Längtar.

I Kungsbacka rullar jobbet på kommunen på. Det är roligt och jag känner äntligen att jag får utlopp för det jag har att bidra med. Samarbetet med kolleger adderar guldkant. Även utanför jobbet händer det saker. Jag och konstnären Karolina Palmér jobbar på ett gemensamt projekt som jag inom kort kommer att berätta mer om. Häromdagen intervjuade vi därför Johan, på samma COSA Table som jag åt lunch på med Mejt idag.
IMG_7718Styling
Mer om mitt och Karolinas projekt kommer inom kort.

Annars längtar jag efter lite påskledighet även om det inte blir så mycket ”ledigt”. Jag har en del sköna uppdrag som handlar om att rakt av skriva (något som jag verkligen gillar) och som kommer att få ta plats under ”ledigheten”. Jag längtar också om att få tid med mina bästa döttrar, en eller två resor till Trollhättan för att träffa pappa och bror samt, eventuellt, en eller annan sovmorgon.

Koltrastar & klimatångest – det låter som en fars…

Det är redan april, våren är här och sommaren snart i annalkande. I helgen flyttade vi fram klockan till sommartid, härliga sommartid. Jag var dessutom HELT ledig – första helgen på länge. Skönt. Annars är det mycket jobb på jobbet. Jag gillar det eftersom det är roliga och utmanande uppdrag. Sedan försöker jag klämma in lite Timbanken på kvällar och ibland på helgerna. Dessutom planerar jag för vårens andra kurs, en fotoworkshop den 11 maj. Två är redan anmälda så det börjar bra.

IMG_7694Styling

Just nu längtar jag efter den första grönskan, efter att få sparka av mig mina Dr. Martens, som jag i princip levt i under de senaste 6 månaderna, efter att snart få sätta barfotafötterna i sommarens lätta skor. Jag längtar efter bara fotsulor på varma klippor, på den hisnande känslan när man kastar sig i havet och det stramande nypet i huden när saltet torkar. Koltrasten sitter utanför just nu och hejar på.

Lusten har ju lyst lite med sin frånvaro under detta år, Jag har inte haft lust att vare sig skriva eller fotografera och jag har definitivt inte haft lust att städa (did I ever?). Men, i helgen fick jag feeling och gjorde en ”delstädning” (jag förklarar inte närmare, ordet får tala för sig själv). Den hade potential att bli en ”helstädning” men, så trött man kan bli, dammsugaren som jag hjälpligt lagade natten innan jag for till Madrid (jag städade i sista minuten, förstås, innan Nerea skulle följa med mig från Madrid till Sverige), med hjälp av mängder med packtejp, gick sönder igen, fast på ett annat ställe. Packtejpen kom fram igen. Det höll sådär. Med andra ord – ajöss med dammsugaren!

Så, en sista tanken innan jag stänger dagens bloggkapitel. Klimatångest. Jag har ingen klimatångest men jag har tänkt mycket på vad jag kan göra för att mina barn (och alla andras) ska få en schysst framtid. Det finns många saker att förändra. Undvika att köra bil i onödan, inte äta kött (fast det gör jag redan sällan), använda de kläder som fyller min garderob istället för att köpa nytt, ta med egna kassar till mataffären. Generellt sett och helt enkelt; konsumera mindre. Och det mår ju både klimatet och plånboken bra av.