Livet händer, hela tiden!

Nu är vi igång med planeringen för A Scandinavian Christmas Tale, mitt samarbete med kokboksförfattaren, förläggaren och fotografen Sif Orellana. Vi öppnade registreringen för en vecka sedan och har redan 4 anmälningar. Det ska bli spännande att se vart detta tar vägen. Bilden i inbjudan är Sifs.
Invitation_
För övrigt känner jag mig för närvarande som att jag ständigt jagar på och att jag hela tiden ligger lite efter. Varje försök att komma ikapp (åtminstone får känslan av att vara ikapp) har senaste veckan varit förgäves. När jag äntligen hade en sånär som på en tom dag, ville inte bilen starta. Samma gamla visa som förra hösten/vintern och de två åren före det. Tim och Sune, ordförande i vår bostadsrättsförening, fick komma till undsättning och hjälpa mig att skjuta bilen tillbaka till parkeringsplatsen. För den startade först så att jag kunde backa fram den till ytterdörren för att fylla bagaget med grejer jag behövde för dagen. Men, alltså inte sedan. Bilia har kollat på den ett flertal gånger (efter att jag blivit bogserad dit) men hittar inget fel. Den har startat sedan dess men den hostar lite motvilligt innan den går igång. Känns inte alls tryggt.
En annan del i att komma ikapp är förstås att få helt klart för mig vad jag har på min agenda och ta bort det som inte kan prioriteras. Nu är jag där igen!
Trots bilstopp så blev onsdagen en härlig dag. Jag hade lovat att fotografera Monica, en tidigare kollega på Kungsbacka kommun. Hon ville ha bilder till sin Linkedin eftersom hon kastat sig ut i det okända, utan jobb men med en längtan att göra något nytt och meningsfullt. Det kommer säkert att gå bra. Lycka till, Monica!
IMG_0385Styling
Så en bra vecka, trots allt. Det enda tråkiga är att min Tim är ledsen och trött. Hon har inte kunnat sova de senaste nätterna och jag tror att sista tidens händelser kommer ikapp henne. Och, även om hon känner sig förvirrad, ledsen och skör så tar hon tag i livet. Idag åker hon med bästa Naomi till sjukhuset för att få hjälp. Jag är stolt över henne, oroad förstås, men full av kärlek. Hon är en kämpe, min Tim! Hade jag haft råd (och tid) skulle jag tagit med henne, och Jossan om hon vill och har tid, till en långhelg i Paris. En helg att bara strosa, dricka café au lait och äta croissanter.
IMG_0477Styling
Jag skulle ha ägnat dagen då bilen inte startade, åt fotografering. Karin och jag planerar en helgutställning på Lottastugan i Varberg i november. Kålrabbin, som jag hittade i grönsaksdisken, inspirerade mig till att fotografera stilleben igen. Vi får väl se vad det blir.
Nu är det i alla fall helg. Imorgon har jag en oplanerad dag och kanske startar bilen? Då kan jag göra mina fotograferingar. Men, innan dess väntar festligheter då kära vännen Marianas dotter Patricia gifter sig med sin Martin. Ett kombinerat rumänskt och vietnamesiskt bröllop. Vad kan vara mer spännande?
Jo, och så väntar jag på att få veta hur det går för Tim idag. Prio ett.

Fredagskväll i trädgården

Det mörknar. Klickan är bara strax efter nitton och en ljuvligt varm september går mot sitt slut. Det har varit soliga, milda dagar med temperaturer runt tjugo grader. Ljuvligt. Livet rullar på. Jobben har tagit fart. Tim sover på soffan i väntan på lägenhet och jobb. Det har varit mycket för oss båda, denna sista sensommarmånad. Känslomässigt jobbigast för Tim, tidsmässigt stressigast för mig.
Men, mycket jobb är också roligt jobb. Imorgon släpper vi, jag och Sif Orellana, bokningarna till vår retreat i november. Sif lärde jag känna för ett och ett halvt år sedan då jag deltog i A Roman Summer Feast som hon och Signe Bay anordnade. Signe var ju här i mars på en workshop jag producerade och nu är det alltså Sifs tur.

Detta blir ett spännande samarbete där även underbara Hotel Pigalle deltar.

Snart dags att gå in och tända ännu fler ljus. Framför mig väntar en helg med lite av varje. Förhoppningsfullt dröjer sensommaren sig kvar, hela helgen. Och, lite till!
IMG_0289Styling

Eftertänksamheten

Söndag eftermiddag och jag sitter vid köksbordet och tänker på de senaste dagarna. Fredagen började med en tidig föredragning på ett stort projekt som jag leder. Jag gick, från föredragningen, chockad över hur chefer tillåts bära sig åt i en ledningsgrupp. Jag gick med känslan av att vara lycklig över att mitt uppdrag snart är slut och att jag inte är anställd och behöver tolerera en sådan företagskultur. Min reaktion har förorsakat flera ”omursäktsbedjande” och det är förstås bra för mig som egentligen inte behöver bry mig.  Långsiktigt är beteendet förödande. Kommuner kämpar med att vara ”attraktiva arbetsgivare” när färre, inom kort, ska försörja fler. Jag blir verkligen inte klok.
IMG_0104Styling
Lördagskvällen, som skulle bli en lugn hemmakväll, förbyttes i något helt annat då en av Tims vänner försökte avsluta livet. Allt gick bra, så bra det nu kan gå och beroende på vems perspektiv man ser det. Tim har varit utmattad idag. Skönt nog så har höstsolen tittat fram och dörren till trädgården har stått på vid gavel. Jag fick ett ryck och bakade en äppelpaj och Jossan kom hit och fikade.
IMG_0105Styling
Jag hann att spontanplantera lite, röja, tömma vaser på vatten (rätt vad det är så kommer nattfrosten och allt fryser sönder) och sopa lite.
Tänker alltid att jag ska hinna så mycket på helgen men är samtidigt tacksam för att jag inte stressar. En sak jag har framför mig är att hänga om alla tavlor. Funderar just nu på vilken plats Karins tavla ska få. Hade tänkt över soffan men idag kanske jag tänkte om? Över sängen?
IMG_0100Styling

Småsaker

Ibland är det enkelt att glädjas åt småsaker såsom blommor att sätta i vasen. Eller, att ösregnet plötsligt upphör. Eller, att titta ned i en kökslåda eller utöver köksbordet där rena glas, efter helgens besök, har samlats.
IMG_0046Styling

 

Tiden

Tiden läker alla sår. Det är ett uttryck jag har tänkt mycket på denna senaste vecka. Av olika anledningar. Det har varit mycket känslor i familjen, det är det fortfarande. De är bara mindre stormiga men fortfarande lika förkrossande. Läker tiden alla sår?

En annan aspekt av tiden är hur ojämn den är. Finns den ens? Är sekunder och minuter bara ett matematiskt sätt att dela in ljust och mörker i? Ibland tror jag det. En minut kan kännas som en timme, en timme som en minut. Just nu är en sak säker: tiden går fort. Jämfört med den långsamma sommaren har tempot ökat markant. Veckorna flyger iväg. Fyra dagar i Varberg, varje vecka, en dag åt mitt eget företag och helgerna överraskar med tjejfotboll, svampplockning, utflykter och, som för en dryg vecka sedan: akutfotografering hos Lollo på INRX på Spinneriet. Hon hade massor att göra, bland annat med att ta fram en enkel broschyr. Hon hittade inga bilder och jag hade kameran i väskan och stativet i bilen. Vad gör man? Löser det på bästa sätt man kan!
IMG_9979Styling
En rolig sak som hänt sedan dess är att Lollo blir min partner i att arrangera den kommande retreaten med Sif Orellana. Arbetsnamnet är A Scandinavian Christmas Tale och jag hoppas på uppslutning från hela Europa. Nu ska inbjudan fram, programmet sättas, det ska förhandlas med hotell, letas sponsorer. You name it! Jag vet, sedan A Spring Day at the Mill, som jag och Evelina producerade åt Signe Bay i våras, att detta tar mycket tid. Å andra sidan har jag flera upparbetade kontakter sedan dess och Lollos kunskaper och känningar är inte heller att förakta.
Nu väntar strax kundmöte i Varberg och det är dags att göra mig redo. Ingen tid att förlora. Tiden igen.

Måndagstankar

Måndag morgon och både första arbetsveckan och helgen har gått i en rasande fart. Det milda och melankoliska sensommarljuset har varvats med hastigt mörknande skyar och plötsliga skurar. Gräset i trädgården växer och varje gång jag har tänkt att nu är det dags för klippning, har ett nytt skyfall tornat upp sig.
IMG_9806Styling
Jag har tänkt mycket den sista tiden. På saker som har varit och på varför de varit som de varit. En hel del klarnar, sådant som man inte förstår när det är men som man efteråt kan se mer klarsynt. Det är bra, inte jobbigt utan bara bra. Och, lärorikt. Jag har också funderat mycket över jobbalansen. Det är ju bra att jag har fyra dagar i Varberg (under en tid) men samtidigt tar det av tiden jag borde lägga på att få ännu mer fart på andra uppdrag. Jag har flera på gång och redan denna vecka några bra möten inbokade. Men, det är sådant jag funderar på.
IMG_9807Styling
Under tiden plockar jag stillsamt med mitt hem. Blommorna i vasen fylls på, lite i taget. När någon blomma vissnat sticker jag ned en annan. Både chrysanthemun och nejlikor är oslagbara när det gäller hållbarhet. I vissa fall även hortensian. I denna bukett ville jag blanda lite höstliga färger utan att för den skull bli orange. Blommorna kommer blandat från Valands blommor och Magasin 7, beroende på var jag har vägarna förbi.
IMG_9808Styling
Till helgen som kommer blir det trevligt besök. Då kommer Ola, Marie och Martin, ned från Stockholm. Vi ses alltid på nyår, hos Ola och Marie, och förr sågs vi även på midsommar i Motala varje år. Men, just den traditionen delar vi inte längre utan har istället instiftat en egen: de anländer på fredag kväll för att äta skaldjur. Lördagen brukar vi ägna åt att åka till Hönö för att äta lunch, bada och köpa färsk hönökaka. Sedan hem för grillning, prat och skratt. Men, innan dess en vecka med projektarbete i Varberg, location letande för ett kommande samarbete med Sif, jobblunch i Göteborg och pepp inför min och Saras kommande fotoworkshop!

Det händer mycket på en vecka!

För exakt en vecka sedan skrev min ”gamla” chef, men framförallt konstnär, Josefin Lundmark och frågade om jag visste någon som hade rum att hyra ut till en väns dotter som ska plugga på Chalmers. Exakt en vecka senare har rara Sophie flyttat in! Roligt! Däremellan har det städats (läs sanerats), röjts och målats. Jossans f d rum i lila är numera sobert grått. Hennes pappa var här för att koppla ut lite ”hemmafix” under veckan och han ryste vid tanken att jag inte skulle behålla tonårsrummet. Jossan ryckte på axlarna. Tack och lov!

I morgon är semestern slut. Konstigt nog känns det inte så. Jag har privilegiet att få känna mig fri, även när jag jobbar. Och, privilegiet att få jobba fritt. Därför ska det bli roligt att åka till Varberg och projektet på kommunen imorgon.
Tillbaka till den gångna veckan: Josefin hörde av sig på söndag. På måndag ringde potentiella inneboende Sophie. På tisdag kom hon och kollade. På torsdag tackade hon ja. På fredag målade jag om rummet. På lördag åkte jag och Karin till IKEA. På vägen lämpade vi av min stora (men grymt bekväma) skinnfåtölj på Erikshjälpen, och, hittade det gamla soffbordet jag letat efter. På varuhuset köpte vi säng till Sophie och en ny fåtölj till mig. Sedan dess har jag grejat o piffat. Nog om detta. Nu till bingen. Imorgon är det jobb, men, se så fint det blir!
IMG_9767