Inget är för evigt

På sistone har jag oroat mig en del. För det ena och för det andra. Småsaker har blivit stora under sömnlösa nätter. Familj. Jobb. Framtid. Ekonomi. Jag har saknat min vanliga tilltro till min egen förmåga (och oförmåga, för den delen) och kreativiteten och framtidstron har lyst med sin frånvaro. Även dagtid. Lusten har saknats och jag känner inte igen mig. Och, när jag har reflekterat över detta så inser jag att livet tagit en vändning. Det är inte som det varit. Jag har förlorat min mamma. Det är en ny epok i mitt liv där en del av grundtryggheten naggats och det gör mig skörare än innan. Jag ska inte fördjupa mig men det är ett konstaterande. Det är inte som det har varit.
Samtidigt som det finns en saknad finns där också en viss tröst och insikt. Inget är för evigt. Ingen oro är för evigt, inga sömnlösa nätter. Inte heller mammor.

Idag har jag äntligen känt lite inspiration och energi. Dagen började med ett lyckat frukostmöte tillsammans med Kungsbacka DFF, vårt damfotbollslag som tagit sig ända till OBOS Damallsvenskan. Tränaren Henrik och spelaren Lina lyckades förmedla sådan tilltro och målmedvetenhet, med hjärtat i centrum, att det smittade av sig på en sportlös människa som jag.

Kvällen, efter avslutad arbetsdag på Kungsbacka kommun, tillbringade jag med en härlig kund i Timbanken och det slutade med att jag fick betyget 11 av 10 möjliga, av två unga entreprenörer i Varberg.

Och, jobboron? Inget är för evigt. Uppdragen rullar in, både kortsiktiga och på längre sikt. De är inte heller för evigt men det är ju så jag vill ha det. Ett liv med en stor portion frihet och utveckling!
_DSF8697
Krama era nära och kära ikväll. De betyder mer än vi tror, framförallt på så många andra vis än vad vi tror.

Det börjar bli vår

Det är ljust när jag vaknar vid sjutiden. Underbart. Det har visserligen varit både si och så med vädret sedan jag kom hem från Madrid och Nerea, Fernandos bonusdotter, hängde med hit, men en del soliga dagar har skvallrat om att den är på väg, i år också. Våren. Nerea och har passat på att ta kortare turer när jag kommit hem från jobbuppdragen.
IMG_7496Styling
IMG_7522Styling
Det är kul för Nerea, precis som jag, gillar att fotografera.
IMG_7502Styling
Som vanligt försöker jag ta min morgonstund i sängen. Med kaffekoppen. Precis nu. Och nuet är något jag måste hitta tillbaka till. Jag har sovit urdåligt på sistone, vaknat med paniken och oron – tänk om jag är en idiot? Tänk om alla beslut jag fattat i livet har varit idiotiska? Tänk om jag borde nöjt mig med mitt smärtsamma och sorgsna förhållande med Björn? Tänk om jag inte borde sagt upp mig från Telia? Och, värst, tänk om jag aldrig mer får ett uppdrag när de nuvarande tar slut i juli? Ja, ni som följer mig har läst mina tvivel förr. De kommer på natten och jag måste uppbåda all min mentala kraft för att släppa och slappna av och kanske, kanske somna om igen. Om jag inte gjort det när klockan passerar 04 så brukar jag ”göra dag”. Jag pyser ut i köket, maler mina kaffebönor och gör en het, svart kaffe. Morgonkaffet är bästa sättet att bryta nattstressen och skicka maran åt fanders. Och, igår när jag talade med Annakarin, min ”hyrestant” på Design & Co (jag har sagt upp min del i lokalen) så påminde hon mig om att vara i nuet. Precis nu. För att det är bara nu som finns, just nu. Inget då. Inget sen. Det är bara nu man kan agera och om man har huvudet i då eller sen så missar man nu. Och det vet jag ju.
IMG_6039Styling
Det fick jag bevis på så sent som i torsdags då jag och min kollega Linda processledde en heldag med chefer och strateger på förvaltningen för Gymnasium och arbetsmarknad. Vi hade en väl genomarbetad grundplan men, som det alltid är när man jobbar med människor, en levande materia, så kan processen få sitt eget liv och man kan egentligen inte vara förberedd alls, mer än på det. Jag älskar dessa stunder då man måste ha alla sinnen på helspänn för att veta hur man ska hantera nästa minut. I dessa stunder är jag som bäst (som människa) och jag mår som bäst. Endorfiner och adrenalin i en härlig cocktail. Efteråt är jag lyckligt utmattad! Så, jag har tackat Annakarin för påminnelsen och tänker (och vet) att de beslut jag har fattat har jag fattat för att jag inte stått ut, för att jag krävt förändring och för att situationerna inte har givit mig det jag är värd och behöver. Juli ska jag göra mitt bästa för att lägga på hyllan och jag ska försöka lugna ner mig, leva som jag lär och lita på processen. Jag tycker ju faktiskt inte att jag är en idiot.

Livet går vidare

Ibland hamnar man i bubblor då livet stannar upp. När man sedan upptäcker att världen ändå fortsatt snurra är det både förvånande och tacksamt. Så var det till exempel när jag födde mitt första barn. Min värld blev en bubbla, bortom allt annat. Och, så kom man hem från BB och såg att världen fortsatt snurra, trots att min hade stannat för en stund.

Jag tänker på min mamma och min pappa med stor ömhet. De har ALLTID stöttat, oavsett vilka idiotiska idéer jag kommit med. Häftigt. Jag ska skriva mer om det någon dag. De har präglat mitt föräldraskap, en sak som jag tänkt på nu när Tim ska flytta. Det kommer bli tomt, det kommer bli tyst, det kommer bli mindre stökigt =)…  Jag kommer inte komma med en enda förebråelse eller klagan (it is not my style). Däremot, och framförallt, kommer det bli roligt att hon får sitt eget hem, möjlighet att skapa sitt eget liv och att, äntligen, bli oberoende. Att få följa det är tusen gånger mer värt än risken att jag ska känna mig ensam.
img_0240
Bilden är inte störtny men den är talande för min expressiva och vackra Tim.

Som ni säkert också vet så får jag mina attacker av tvivel. Vad gör jag när mitt nuvarande jobbuppdrag tar slut? Tänk om ingen vill ha det jag kan erbjuda? Ja, jag tror många känner igen sig. I dagarna avslutar jag mitt uppdrag för Mölndals stad (det har varit så roligt) och därefter är den garanterade beläggningen 50% för Kungsbacka kommun, fram t o m juni. Men, ibland tror jag på uttrycket (inte bokstavligt): ”gud här bön”. För en och en halv vecka sedan fick jag erbjudande om ett nytt uppdrag för de ”överblivna” 50%. Så grymt roligt uppdrag. Det ska byggas en ny skola och två nya supermoderna sporthallar i kommunen. Problemet, eller utmaningen, är att de gamla sporthallarna måste rivas för att ge plats åt de nya. Sporthallarna används av gymnasieskolan och utmaningen blir att, tillsammans med idrottslärare och schemaläggare, lösa undervisningen under de kommande åren. Rent fysisk, alltså. Detta är ett underbart projekt med precis de utmaningar jag vill ha: en hel del uppförsbacke. Det kommer att bli bra. Fördelen med att vara ”gammal” är att jag litar på processen, att jag vet att jag inte behöver ha alla lösningar färdiga, här och nu. Tillsammans kommer vi att lösa det.

IMG_5239Styling
Sist, men inte minst, vill jag vara tacksam över mina vänner som skickar kärlek och stöd. Ikväll ringde Giovanna, min roliga italienska väninna som jag lärde känna på en workshop i Rom för snart två år sedan. Mååånga år skiljer oss åt men det är oväsentligt – vi har alltid kul ihop.
Familj och vänner is da shit!

Ledig söndag är ledig skön dag

Förra söndagen, när vi var på väg hem från Trollhättan, satte tjejerna på julmusik i bilen. Ganska mysigt, faktiskt. Jossan är ju en total julfantast och missar inte ett tillfälle till lite feeling. På spellistan fanns t o m några spanska villancicos (julsånger).
Veckan som gått var varierad: måndagen på groteska Säröhus, en orgie i total smaklöshet.

Tack och lov var dagens innehåll desto bättre. På onsdagen hade jag en Business Boost, tre timmars manglande av Maria och hennes företag Tillväxtbyrån.
Helgen började med middagsbesök i fredags och igår, en helt improviserad utställning hos Lollo på INRX. Hon hade beställt tavlor till Spinneriets konstrunda men de hade inte kommit fram. Mina foton kom upp på väggen i en rasande fart. Sedan var det budgetårsmöte med Kungsbacka DFF, möte med marknadsgruppen och sedan tillbaka till Lollo. Tillsammans avslutade vi den tidiga kvällen över en delad räkmacka och ett par glas vin. Och, mycket fniss.

Idag har jag en helt ledig dag. Det är den första på länge, helt utan bokningar. Som vanligt vaknade jag tidigt och bestämde mig för att ta en promenad vid havet. Fixade en termos med kaffe och rullade ned till Hanhals.

Det var soligt och aningen blåsigt men samtidigt härligt och rogivande. Eftersom jag legat och bläddrat på Pinterest på morgonen så var jag full av inspiration. Så, när jag kom hem byggde jag upp en minifotostudio och fotograferade lite av vad jag hittade här hemma.

Jag fortsätter att fascineras av ljus och mörker. Jag kan bli helt tagen av de subtila skuggornas suggestiva inverkan på en bild! Nu ska jag se om jag kommer på några fler kompositioner och fortsätta fotografera en stund. Ljuset försvinner snabbt såhär i november.

 

En morgontimme till godo

Jag hade ställt klockan tidigt, riktigt tidigt, igår. Trodde att jag skulle vara i Mölndal klockan 8, nu på morgonen. Tack och lov slängde jag en extra titt i kalendern och, fick en hel timme till godo! Underbart!
IMG_6416Styling
Så, nu har jag hunnit med en kopp kaffe till, läsa mail och göra några andra halvakuta saker.
Igår hade jag en härlig dag med Karin (B) – vi mötte upp i Göteborg, gick omkring på stan och fick massor av inspiration. Tim ringde och berättade om en lyckad intervju för sin LIA. Så kul! Efter lunchen satte Karin och jag oss på ett av Avenyns mest fashionabla caféer för att jobba, spåna och klura. En brasa sprakade intill och den snåla Göteborgsvinden var för en stund långt borta. Det var med en mysig känsla jag rullade söderut i den tidiga kvällens höstmörker.
På vägen hem hälsade jag på hos Jossan och Franz. De bor själva nu efter att hon brutit upp. Mina bästa döttrar. Önskar dem allt gott!

Att vara egen och cool

Igår föll den första snön. Alldeles för tidigt. Även inatt har det snöat men nu lyser solen på en fortfarande grön trädgård och en höstfärgad skog. Skator och koltrastar pickar på äpplen och småfåglarna flyger från gren till gren. Det borde vara en stillsam tid. Ändå har jag lite av förra höstens stress i mig. Inte på långa vägar såsom då – och jag aktar mig noga – men ändå. Karin (B, inte R och inte Carin med C) och jag pratade om det i veckan. Det är pressen att alltid ha ansvaret för att dra in pengar. Uppdragen kommer, lite som de vill. Och, de går. Månadsfakturor ska ut och andra har kommit in och ska betalas. November är också momsinbetalning. Dessutom är det lätt att börja tvivla – tänk om jag aldrig mer får några uppdrag? Tänk om ingen vill ha det jag kan erbjuda? I dessa stunder önskar jag att jag kunde vara lite coolare, bara tänka: det löser sig. För det gör det! Ja, ni känner igen det – jag har skrivit om det förr.

I allafall har jag en bra höst. Tre-fyra uppdrag, av olika storlek, rullar på några månader till. Ett av dem, det jag har för Mölndals stad, är så roligt. Jag har förmånen att få jobba tillsammans med två riktigt vassa kvinnor; Carina Kloek-Malmsten som är näringslivschef, och Karin Kempe som är näringslivssamordnare. Tillsammans vrider och vänder vi på frågor och formuleringar, ända tills vi inte orkar mer. Det är hög nivå på diskussionerna men det finns också plats för skratt. Precis såsom jag gillar det!

Jag har dessutom förmånen att jobba hemma ibland. Det har blivit två sådana dagar nyligen. Många känner sig distraherade hemma men jag blir verkligen riktigt produktiv. Dessutom uppfann jag surdegstisdagen –  en dag då man jobbar undan ALLT sådant som ligger och gnager (ofta för att det inte är så roligt).
Lille Leif gör mig sällskap på dagarna. Man kan tro att han bara ligger och sover men, han är fortfarande på sin vakt och snabb att kika med ena ögat så att man inte har onda avsikter när man närmar sig!

Det är söndag men jag ska strax kila iväg till Spinneriet för att jobba i Lollos butik. Till veckan är det höstlov för många men jag har fullt upp med alla mina kunder. Det blir en bra vecka!

Lång tid men äntligen här

Av olika anledningar har det gått lång tid sedan jag skrev. Det är inte att jag inte velat utan att jag inte (tekniskt) kunnat.

Sedan september, då jag sist skrev, har det hänt massor av saker. Jobb har rullat på, nya uppdrag har startat och jag har träffat nya kunder. Det är ALLTID roligt. En annan sak som är rolig är när jag ser att mina kontakter eller rekommendationer ger jobb till andra. Som, till exempel, ett snabbt samarbete som jag spontangjorde med tjejerna på Magasin 7, en liten mysig blomsterbutik i en avkrok utanför centrala Kungsbacka.

Det har resulterat i en ny, stor kund och nya möjligheter för dem. I stort och i smått. Sån´t gillar jag!

Jobbar annars på med Kungsbacka kommun och Mölndals stad. Den senare är en fantastiskt utmanande företeelse där jag tillsammans med näringslivschef och strateg får gnugga genikölarna tills de nästan blöder. Grymt givande. Häromdagen satt vi i min studio på Spinneriet i Lindome, en helt perfekt miljö att låta tankar och idéer vandra fritt, i. Här hade jag också min första test av mitt nya koncept Business Boost. Under tre timmar borrade jag och en produktdesigner i utmaningar och möjligheter, innan vi avslutade med en lunch på bästa Lilla Spinneriet.

IMG_6039StylingPå samma plats anordnade jag workshopen ”Bord duka dig” – en foto- och matstylingworkshop med gemensam lunch. Fem kreativa kvinnor deltog.

Ja, andra saker händer också, saker som får mig att tänka. Jag kommer inte att skriva om det här och nu, men, det är stoff till framtida reflektioner.

Sist, men inte minst, vill jag skicka några tankar till min familj: min äldsta dotter Tim som börjat plugga (och gör det med bravur) för att bli systemutvecklare (eller något i den branschen som jag inte har koll på). Min yngsta dotter Josefin, som tar ett stort kliv ut i självständigheten och dessutom byter jobb – idag har hon jobbat sin sista dag som Master Barista på Espresso House – på måndag börjar hon ett nytt arbete på Systembolaget. Resten av min familj är också värd tankar – min coola bror som engagerar sig i skolan och alla ungdomars möjligheter, med ett grymt, personligt engagemang. Coolt.
Sist, men inte minst, mamma och pappa. De är fantastiska! Jag vill bli som de!

Shit, vad tiden går!

Jag vet egentligen inte var jag ska börja – den sista tiden har helt enkelt flugit iväg! Det har varit en hel del jobb men självklart också en hel del nöjen. Som att gå på landskamp Sverige – Ukraina på Gamla Ullevi och se våra damer vinna med 3-0.

Någon helg för en tid sedan var jag också ute och åkte i Halland. Det var Smaka på Tvååker, en aktivitet i och runt orten, då massor av lokala producenter öppnade sina dörrar. Jag besökte Strömma Farmlodge – detta osannolika ställe mitt ute i ingenstans, och, därefter Källdalens trädgårdar på en ännu mer osannolik plats i ingenstans! Resan bjöd på ett tjog färska ägg, en påse söta tomater och, förstås, blombuketter till pangpris!

Min film, som jag tidigare berättat om, är klar och självaste Anna Holmberg (kollega från tiden på moo:t) har jobbat med den och min hemsida. Allt är inte klart ännu och, jag kan säga, det beror inte på Anna!

Ommöblering här hemma har det också blivit. För ett år sedan flyttade sovrummet in i biblioteket och nu var det dags för vardagsrummet att flytta in i matsalen och matsalen flytta in i vardagsrummet. Låter det snurrigt? Då ska man veta att alltihop egentligen rör sig om ett och samma rum. Hur det går till? Just guess! Allt är work in progess, än så länge.
IMG_5776Styling

Jag höll dessutom på att glömma att jag spontananmälde mig till en kvällsworkshop på Nääs fabriker, närmare bestämt på Brique. Temat var slow flowers och resulterade i att ett tjugotal personer fick frossa i mängder av närodlade snittblommor för att skapa sin egen härliga bukett. Det var en sann lyx att ha så mycket att välja bland!

Nåja, uppdraget för Mölndals stad är klart. Jag ska ägna 55 timmar under hösten åt att hjälpa dem skriva ett näringslivspolitiskt program. Göteborgs stad har redan jobbat igenom sitt och flera utav kranskommunerna (bl a Mölndal och Kungsbacka) kommer att utgå från samma grund, men, göra vissa lokala anpassningar. Det ska bli spännande och roligt. Bäst av allt (förutom att jag får möta en ny kund, nya ”kolleger” och nya kontakter) är att jag kan samarbeta med Ulrika Riseby. Ulrika hyrda jag in som processledare under arbetet med kommungemensam kundservice (numera Varberg direkt). Nu har hon anlitats av näringslivsenheten i Kungsbacka för att skriva samma program där.

Utöver jobb står valet 2018 på agendan. Känner mig skraj för att vad som helst kan hända (Trump!!!). Men, jag vet av erfarenhet att inget är klart förrän det är klart. Jag håller tummarna för demokratin, för jämställdheten och för tryckfriheten. BORT MED RASISMEN!

My home town

Det har blivit många turer till Trollhättan de senaste veckorna för att stötta mamma och pappa (och Mikael). Både landstinget och Trollhättans kommun har varit superproffsiga i att hjälpa oss med bra lösningar. Snabbt har det dessutom gått. Imponerande.

En av dagarna i veckan susade jag norrut genom en regntung Götaälvdal och eftersom jag var aningen tidig när jag kom till Trollhättan, tog jag mig en svängom förbi Kopparklinten och sedan Gamle Daln.
IMG_5462Styling
IMG_5481Styling

IMG_5521Styling

Igår drog höstens ena jobbuppdrag igång, mitt halvtidsvikariat på Made by Kungsbacka, ett initiativ för ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Uppdraget är nygammalt – jag vikarierade där hösten 2015, men mycket har hänt sedan dess. Vapendragare blir Carin (T, inte B eller R).
Annars väntar jag några besked på offerter jag lämnat under sommaren och så planerar jag lite workshops och andra samarbeten.

Sist, men inte minst, jobbar jag på en liten relaunch av mitt företag, eller, åtminstone min hemsida. Kul, utmanande och utvecklande!

Ljuva augusti

Jag har alltid tyckt att luften i augusti ändrar sig, nästan exakt på dagen för månadsskiftet. I år har det inte varit lika tydligt på grund av värmen. Däremot fick vi första höststormen redan igår. Annars märks det att högsommaren är på väg att lida mot sitt slut. Kärleksörten, en överlevare även en sådan här sommar, blommar i höstiga färger. Här får den sällskap av chokladblomma och vildmorot.

Mamma kom hem från sjukhuset med ett helt team av människor från sjukvård och hemtjänst. Under dessa dagar ska de utreda vilken typ av hjälp som mamma och pappa ska få i hemmet. Men, redan häromdagen kom mobil toalett, duschpall och handtag vid sängen på plats. Det ska bli skönt när allt är klart och jag hoppas båda föräldrarna kan slappna av när vardagen underlättas en del.

Nästa vecka börjar jobbet så smått. Det blir lite Kungsbacka kommun och förhoppningsvis också Mölndals stad. Vidare ligger jag i startgroparna för workshops och kurser. Under hösten blir de här i Sverige men har lite tankar på att göra något i Spanien till våren. I Dénia eller kanske Madrid? Vi får se.

Nu bär det av till mitt roliga extraknäck – Marys Summerhouse på Tjolöholm.