Julaftonen hos mamma och pappa, tillsammans med Jossan och min bror Mikael, var som vanligt lugn och skön. Ett par tre sillsorter, lite Jansson, köttbullar, prinskorvar, julkorv och skinka. Pappa och Mikael doppade som vanligt i grytan, vilket jag, som vanligt, avstod.
Senare bjöd kvällen på överraskningar; Tim och Christian dök helt oväntat upp och Jossan och Oscar var här. Härligt att ha dem samlade en stund. Min bästa julklapp. Sedan fick jag en lite sämre julklapp av Franz – ett rejält bett i högerhanden.
Inget ont som inte har något gott med sig; juldagen, då jag brukar känna mig tom och deppig, spenderades i väntrummet på akuten. Nästan hela dagen! Och, med alla febriga barn och andra betydligt sjukare än vad jag var, så var det inte läge att tycka synd om sig själv. Förutom allergi så fick jag veta att kattbett inte är att leka med. Resultatet? En tio dagars dunderpenicillinkur!
Idag har jag försökt fånga det lilla ljus som varit. Förutom en tur ut under dagen så har jag ägnat eftermiddagen åt filmatiseringen av Agatha Christies bok And then there were none. Två långa välspelade, välinspelade avsnitt på TV4play.
Under kvällen har stormen Urd tilltagit. Det rycker och sliter i träd och buskar. SMHI klass 2-varnar och råder alla att stanna inomhus. Ett gott råd som jag gärna lyder.
Kategori: Allmänt
Trollhättan i december
Det var mammas födelsedag igår. Hon fyllde 86 år. Det är inte en speciellt bra bild (tagen med Ipad) men den visar min glada, söta mamma och hennes syskon, samlade i soffan.
Jag hämtade Tim tidigt vid hemmet i Biskopsgården och vi var också framme i Trollhättan tidigt. Solen och frosten hade följt oss hela vägen och vi bestämde oss för att stanna till vid Kopparklinten.
Älven är en av mina favoritplatser i Trollhättan. Från Kopparklinten ser man hur människan tämjt vattnet i fallfåran för att utvinna energi i de stora turbinerna men sedan flyter Göta älv, stillad, söderut mot Göteborg och havet. Utmed älvens östra strand löper Kärleksstigen och den västra sidan nås via hängbron. Kommer att tänka Peter Lemarc och en av mina favoritlåtar Drivved och strofen ”Om livet är älven som löper så bred, då är du och jag drivved”. Lyssna på denna fina version med en ung Peter på TV en decemberdag 1992.
Och, när jag ändå är inne på Peter så fick jag igår hans nya platta, Den tunna tråden. Tim och jag har lyssnat en del under bilresan hem och jag kommer snart att lyssna mer. Mitt första intryck är naket, öppet och mycket gott.
Att bestämma sig och få det gjort!
Jag är expert på att se möjligheter och att hitta nya idéer. Det finns nästan alltid något som ligger och kittlar min inspiration. När jag gick på art college i England, hade jag en lärare som berättade att han och hans fru hade en anteckningsbok där de tecknade ned alla sina idéer. Han sa också att de flesta idéerna stannade i boken men att den var en inspirationskälla att gå tillbaka till. Att ha idéer hör den kreativa människan till. Jag, som är en inbiten dagboksskrivare, antecknar i slutet av dagboken. En del blir av, annat inte. Mest för att jag inte har tid. Men, nu har jag tid och då gäller det att sålla bland alla tankar, sortera, fokusera och bestämma sig. Vad ska bli och vad ska inte bli. Vad är nu och vad är sen? Sen ogillar jag, förresten, skarpt! Därför tänker jag ägna årets sista veckor till att planera upp mina satsningar och prioriteringar för 2017. När jag väl bestämmer mig så blir det gjort. Så, dags att bestämma sig och det har jag till stor del gjort.
Jag är på väg att lägga planen för 2017. Sedan, apropå absolut ingenting, så kom jag gem från en mysig frukost med min vän Annika och inför ett möte med min vän Sara, och då såg jag den fina frosten. Här är en liten bildkavalkad!
Tredje adventsfika
Idag hade jag Susann och Pär på adventsfika. Både trevligt och mysigt. Jossan städade igår så det var bara att tända ljus (och rolla bort ev katthår på duken…). Det är skönt att helt opretentiöst hänga över en kopp kaffe och prata, spåna idéer och dela historier, i några timmar.
Eftersom förra helgens lussebak inte blev helt estetiskt och presentabelt så hade jag bestämt mig för att baka en saffranskaka. Jag använde mig av Leilas recept. Den blev god men som alltid med saffran är det stor risk att det blir lite torrt. Denna kommer garanterat vara torr inom 24 timmar!
Sena eftermiddagen ägnade jag åt Karins yoga, denna gång ett härligt kundalinipass. En skön avrundning på helgen. Det var årets sista pass men Karin kommer att köra yoga både torsdagar och söndagar i vår.
Veckan som kommer är lugn – måndag och tisdag i Varberg, onsdag en tur till KappAhl och på torsdag åker jag och Tim till Trollhättan. Då fyller min goa mamma 86 år och hennes syskon kommer för att fira. Tim och jag ska vara serveringspersonal! Det ska bli riktigt roligt.
Små knubbiga gubbar
Julens traditioner mister en del av sin viktighet med tiden. Förra året bakade jag inget alls. Tack och lov gjorde Jossan det. I år har jag tänkt om och istället för att göra de vanliga pepparkakorna har jag bakat från Hannus recept.
Pepparkakorna innehåller kardemumma och citron och receptet finns i boken Hannus magiska jul. Boken är full med godsaker, både söta och matiga recept. Det jag gillar med Hannus mat är att den är så rakt på sak och inte alltför fin i kanten. Smakerna brukar också vara himmelska.
Jag lät mina knubbiga gubbar bli lite som de ville, struntade i att kavla lövtunt och gräddade plåtar i en rasande fart. Pepparkakasformen är även den ny för i år. Tidigare har jag bara bakat små, tunna hjärtan i munsbitsstorlek. Även den traditionen fick ge med sig. Alltihop känns riktigt befriande!
Jag rullar igen
Volvo. Jag rullar. Tidigt kom bärgaren och för andra gången i år drog han upp min lilla Volvo på flaket. Och, för andra gången i år, åkte jag bärgningsbil till verkstan.
Tack vare att jag inte fulservade senaste gången så hade jag tillgång till Volvo Assistance vilket var en liten tröst i sammanhanget. Att sedan återvända hem i en liten Clio, som känns som att man är ute och kör en plåtburk, var skönt. Första gången på över en vecka som jag är med bil. Lyx!
Förmiddagen ägnade jag åt att ytterligare fundera över mitt mål att leva oberoende av tid och rum och där börjar utkristallisera sig några intressanta vägar. Denna blogg, som jag startade för att den skulle få vara navet och motorn i att hitta framåt, gör verkligen sitt jobb.
Denna vecka har jag för övrigt bytt amaryllisen mot blodröda liljor som jag försökte fånga i det matta förmiddagsljuset. Sedan fortsatte jag med ett lite glas ur min ”props-samling”. Nästa vecka kommer Sara hit för att kolla på den och för att diskutera stillebenfotografering. Det ser jag fram emot.
Drömmar om en fotostudio
Det blev till sist både lussekatter och pepparkaksdeg. Men, mest av allt blev det fotografering. Det är inte optimalt att ha hemmet som fotostudio så att få tillgång till en sådan är en dröm.
För det som blir såhär (ovan) ser i själva verket ut såhär (nedan).
För övrigt har Karin och jag haft en fantastiskt härlig och ledig eftermiddag som vi började hos vår gemensamma frisör Patrik. Han är den absolut bäste frisör jag haft och, inte nog med det, han är trevlig och rolig. Ett besök hos honom på Salong IT är inte bara en klippning utan också en härligt möte.
Karin och jag lunchade och gick till våra favoritbutiker. Tycka vad man tycka vill men jag säger ändå ”hatten av” till Artilleriet. Jag har gillat butiken sedan den startade och Christian, en av grundarna, har tillsammans med sin partner ett enormt professionellt öga för att välja ut eklektiska kvalitetsprodukter till butiken. Till exempel hittade Karin en snygg och originell rökelselampa men backade vid prislappen; 8000 kronor. Och, det gör man ofta, alltså backar vid prislappen men å andra sidan vet man att man köper förstklassig kvalitet. Allt i butiken är förstås inte originellt; mycket går att hitta på andra ställen. Det originella ligger istället i urvalet och dess sammansättning. Ser med spänning fram emot hur butiken tar sitt koncept vidare, utan att stanna.
Annars väntar tandläkarbesök, träff med Elisabeth Blide på Norra Halland och sedan några möten i Varberg. Till fots, till tågs och till buss.
Julepyssel
Franz och jag försöker oss på lite julepyssel så här på söndagen. Franz är i och för sig mer intresserad av att sova eller fågelskåda. Till hans ära har vi satt upp en talgboll i åppelträdet så han har många olika arter att beskåda och prata med; talgoxe, blåmes, rödhake, skata samt en och annan trast.
Själv gör jag några tafatta försök. Planen är att det ska bli lussekatter och så tänkte jag variera mig och sätta en pepparkaksdeg enligt Hannus recept istället för det vanliga. Jag har kommit så långt att jag röjt köket. Tog fram de små pumporna för att slänga men de blev ett spontant och oväntat fint blickfång på diskbänken.
Inser just att jag saknar sirap i skafferiet. Det får bli en promenad i den fina vintersolen, ner till butikerna på Inlag.
Inköpen från Strömma förra helgen bidrar i alla fall med lite stämning: den vackra gråa krukan fyllde jag med små röda svenska äpplen och den lilla julrosen får stå kvar i sitt vaxade papper. Ikväll tänder vi också det andra ljuset i adventsstaken. Bara några veckor kvar till jul!
Min dotter Tim
Igår fyllde hon 23 år, min äldsta dotter Tim. I lika många år har vi, förstås, kamperat ihop, genom vått och torrt, i medgång och i motgång, överens och ibland hopplöst oöverens. Men, ni ska veta att hon är en skön lirare.
Hon är smart, snygg, snabb och rolig. Och, jag är inte partisk! Eftersom Tim har flyttat ihop med sin CT så firade vi genom att möta upp i Göteborg och äta en härlig italiensk lunch på Vapiano. Mysigt!
Jag tog mig för övrigt runt i Västsverige igår med hjälp av allmänna kommunikationsmedel (välkommen till vanliga människors liv, sa Tim) eftersom min bil lagt av. Igen. Jag blir verkligen så trött. För andra gången, på ett år, kommer jag att åka med bärgaren till verkstan. Trist och dyrt. Detta har iallafall föranlett att jag nu kommer att titta på att leasa en bil, antingen privat eller i företaget. Andra dottern Jossan blev grön av avund när hon igår skjutsade mig till mitt första möte för dagen, på Spinneriet i Lindome (ska berätta mer om det vid tillfälle), och jag berättade att jag tittar på att leasa en Mini Cooper!
Ja, som sagt, skjuts till Lindome, därifrån skjuts till pendelstationen och tåg till Göteborg. Lunch med Tim. Därefter tåg till Varberg och promenad till sista kvällen på kommunens Visionsdagar på Varberg Event. Senare på kvällen taxi till stationen och tåg från Varberg till Kungsbacka där jag väntade in Jossan som slutade sitt pass på Espresso House strax efter och då fick jag skjuts hem.
Idag har jag inga möten inbokade och kan jobba hemma. Sedan är det helg. Det får bli en hemmahelg med lite julfix, kanske bakning, promenader och annat mys. Bilen får sin dom först på torsdag i nästa vecka så jag får lov att träna mer på det gröna resandet.
Blomsterdekoratören Marinette
Hon heter Marinette och driver sin blomsterbutik i Varberg. Jag har varit där för att fotografera henne för ett uppdrag i jobbet. Hennes lilla butik är inredd med stor omsorg. Väggarna är mörkt blågröna och det gamla skåpet liksom de gamla borden är congnacsfärgade. Här blandas både kända och mindre vanliga snittblommor tillsammans med krukväxter, fjädrar, små ljuslyktor. Hela stylingen är Marinettes eget verk.
Butiken, som heter Blomsterdekoratören och ligger på Kyrkogatan 13, är väl värd ett besök. Just nu finns där förstås blommorna som hör julen till; amaryllis, hyacint, julros med flera, men också mycket annat spännande och fint.
kajsakajsa 