Kategori: Resor

Söndagsfrid

Eller i alla fall, helgdagsfrid. Jag har legat kvar länge i sängen med mitt morgonkaffe. Dagarnas bästa stunder. Då laddar jag för att det ska bli en bra dag, fyller på med energi och inspiration och njuter av det heta kaffet. Franz brukar göra mig sällskap, helst vill han ligga på min mage.

Solen har idag bestämt sig för att titta fram och om det fortsätter såhär blir det gräsklippning. I övrigt är det reseplanering – ta fram pass, se till att jag har koll på flygtider och biljetter samt hotellbokningen i Paris. Jag kanske till och med går så långt att jag i förväg kollar hur jag tar mig mellan flygplatsen och hotellet! I förväg! Här kommer en av mina dåliga, eller utvecklingsbara, som man säger när man talar med sina medarbetare, sidor fram; att lämna ALLT till sista minuten. Enbart för att känna mig fri i tanken. Det är förstås helt ok så länge det funkar men det händer ju, ibland, att jag bannar mig själv för att, än en gång, inte ha kollat upp grejer i tid. Det är då man får tugga i sig konsekvenserna hur surt de än smakar.
På torsdag förmiddag landar jag i Paris. Där ska jag vandra gata upp och gata ned, med min kamera. Väderappen lovar 29 grader och både sol och moln. Helt perfekt väder.
Söndag, vid middagstid, lyfter jag mot Madrid. Luisa som lovat att hämta mig på Barajas har också lovat att skicka ett nytaget foto på sig själv. Det är trettio år sedan. Jag var 27 år. Tyvärr hann jag aldrig träffa hennes man, Antonio, igen. Han gick hastigt och oväntat bort i oktober. Det var då Luisa och jag bestämde att ses. Inget mer halvplanerande utan på riktigt. Återigen är livet där och påminner om att inte vänta till sedan utan att göra saker, vara, här och nu. Jag vet ju det, av erfarenhet, men ibland glömmer jag.
IMG_8569Styling

Nu grönskar det…

Men, hu, vad kallt det blev efter den varma helgen. Jag har fördjupat mig i planeringen av min resa till Paris och Madrid och fantiserat mig till värmen. Den nostalgiska tågresan som jag tänkt mig mellan de båda städerna blir inte av. Det visar sig att tågen inte kör samma rutt längre och när jag insåg det var syftet borta. Att resa tåg är dessutom mer än dubbelt så dyrt som att flyga. Förr var det tvärtom.

Dagarna i Paris kommer gå fort. Samma dag jag anländer planerar jag en lite fotosession på ett museum där man kan besöka skulptören Bourdelles ateljé. På kvällen blir det middag med Elea. Det är nästan på dagen ett år sedan vi lärde känna varandra i Rom men bara ett par månader sedan vi sågs här, på workshopen med Signe Bay, på Spinneriet. Med tanke på att Elea är kock och matstylist så har jag goda förhoppningar om restaurang och middag. Dagen därpå vill jag vandra på Paris gator: i Montmartre och i Marais. Kanske tar jag mig till blomstermarknaden på Île de la Cité. På kvällen hoppas jag träffa ännu en bekantskap från workshopen i Rom förra året; Marisa från Canada. Hon gör också en snabb visit till Paris. Lördagen är det sedan dags för  Local Milks workshop.

På söndagen lyfter jag vid middagstid och styr kosan mot Madrid. Det är en kort flygresa. Luisa (som jag inte sett sedan 1988) möter mig på Barajas och det blir en hel vecka i hennes hem i Torrelodones, i bergen nordväst om huvudstaden. Inbokat under veckan är en lunch med Pablo och Angel som var mina chefer när jag jobbade i ateljén på Final Art under åttiotalet. Vi sågs senast för 27 år sedan! Oj, vad roligt det ska bli! Hela livet har ju liksom hänt sedan dess! Annars vill jag bara gå omkring på mina favoritgator, fotografera och, misstänker jag, lägga märke till mycket som har förändrats sedan åren jag bodde här. En sak som jag vet finns kvar är min favvojazzklubb Café Central. Live jazz alla kvällar i veckan. Underbart.
IMG_7603Styling
Annars, på lediga stunder, fortsätter jag att träna mig med mina foton. Ovan en s k flat lay kombinerat med försök att hålla mig till lite ljusare bilder. Känner mig lite tveksam och det är svårt att få till ljus och rymd eftersom ytan där jag kan fotografera, här hemma, är begränsad. Vet inte heller om jag gillar dessa ljusa foton men, som sagt, jag ser det som träning.
IMG_7509Styling

Ljusare tider

Visst är det fantastiskt? Att ljuset faktiskt återkommer? Jag blir lika förundrad, varje år. När så mycket i vår världsbild förändras är det skönt med en konstant. Årstiden.
img_6330styling
Idag har jag arbetat hemma – ROSA-räkningen fortsätter – och det bästa med det är att man kan gå på Restorative yoga på Connect Yogastudio.

Idag har jag dessutom anmält mig till en endagsworkshop i Paris den 10 juni med häftiga fotografen och stylisten Local Milk, eller Beth Kirby som hon egentligen heter. Och, jag har en plan; efter jag har varit på workshopen ska jag stanna några dagar i Paris för att njuta, fotografera och ha det bra. Sedan ska jag, på samma sätt som för trettio år sedan, ta tåget till Madrid för att hälsa på vänner. Trots att jag bodde i Madrid i så många år så har jag inte varit tillbaka mer än en enda gång. Otroligt! Så, nu är det dags. Tanken just nu är att jag ska ta tåget (precis som jag gjorde, många gånger för sisådär trettio år sedan) från Paris till Madrid. Om det sedan är möjligt att åka vidare till Carmen och Juan i Dénia så blir det också en del av resan. Oj, får nästan tågluffarkänsla!

När jag ändå är lite inne på fotoworkshops så kan jag meddela att det endast finns 2 platser kvar till workshopen med Signe Bay på Spinneriet i Lindome den 31 mars. Har du inte anmält dig och är sugen? Hugg, för bövelen!

Härliga Halland

Det har tagit lång tid för mig att känna mig som en hallänning och frågan är om jag ens gör det ännu? Mest är jag nog västgöte även om det snart är 21 år sedan jag flyttade till Kungsbacka. Bortsett från vad jag känner mig så har Halland så många vackra platser att erbjuda. Havet förstås, allestädes närvarande.

Men, det finns också ett inland, en landsbygd, som hallänningarna värnar, vårdar och vaktar. Inåt landet, neråt Varberg, finns flera spännande utflyktsmål. Framgångsrika sådana. Öströö fårfarm, Trip2garden, Strömma Farmlodge. För att bara nämna ett fåtal.
Tidigt imorse for jag genom detta inre Halland, genom frostigt solsken, till en kund i Bösarp.
img_5943styling
Morgonsol, frost och dis svepte in landskapet i mjuka slöjor. Här, i Bösarp, lever en ung familj sin dröm på släktgården Nolsa. Hemmajobb, närodlat och dagiskooperativ är några av de vardagliga ingredienserna. Till vardagen hör de tre hästarna och en ridtur på lunchen är inte ovanligt.
img_5948styling
Och, precis som havet, så är skogen allestädes närvarande, när man vänder kosan österut. Det är trolskt och vackert. Härliga Halland!
img_5965styling

 

Reflektioner över ett nytt år

Redan igår slängde jag ut det mesta av julen och efter att Karin och jag suttit och planerat, peppat och spånat kring olika aktiviteter för 2017 så tog jag en tur ut och köpte våriga blommor. Det blev en blandning av ranunkler, anemoner, tulpaner (fast jag hade bestämt att jag inte skulle köpa tulpaner ännu…), nejlikor och eukalyptus.
img_5692styling
I år är det dags att göra verklighet av många planer. Jag ska pröva mig fram för att hitta de saker som är roliga, ger energi och frihet och som jag samtidigt kan livnära mig på. Under tiden behöver jag bygga upp lite mer kapital i mitt företag men också göra några väl valda, mindre, investeringar. Egentligen skulle jag vilja ha ett kontor kombinerat med en ateljé/studio, gärna tillsammans med Karin. Men, platsen för det är inte given och tills vidare har jag löfte om att låna en fotostudio ibland. Kontorsplatsen ska inom kort förflyttas från köksbordet till övervåningen där jag, bokstavligt, ska gräva fram mitt gamla skrivbord. Fördelen är att jag på så vis håller ned kostnaderna.
img_5716styling
Fotograferandet kommer jag att fortsätta med. Dessutom har jag fått inspiration både till att måla och göra collage. Bilder, både mina egna och andras, kommer att få en ny, större och viktigare roll under 2017. Karin har dessutom lovat att lära mig grunderna i inramningens konst. Det ska bli riktigt roligt. Det får bli när hon och familjen kommer hem från Sri Lanka i februari.
Jag ska faktiskt också ägna lite tid åt min personliga utveckling, både fysiskt och mentalt. Det kan bli bra och välbehövligt. Tänker att jag dessutom måste peta in några resor. Kanske en tripp till Bukarest med Mariana, vill gärna åka till Paris och hoppas möta upp med Jane någonstans i Europa under året. Självklart blir det en resa till Carmen och Juan vid något tillfälle.
img_5729styling

Nyårsreflektioner

Nyårsafton kom och gick utan att jag fått tid till några djupare reflektioner. Det är ju logiskt att både tänka bakåt och framåt vid dessa tillfällen. Men, det har fått vänta till idag. Gårdagen startade fantastiskt bra med superinspiration tillsammans med Karin. Att dagen sedan inte slutade lika harmoniskt får jag leva med. Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Att tänka tillbaka på 2016 är det många som redan har gjort. Det första som dyker upp i skallen är hur världsläget gick från osäkert till ännu mer osäkert. Terror, krig och Trump är väl den korta summeringen. För egen del var det dock ett ganska gott år. Jag kom igång med bloggen i slutet av april. Syftet med den, att vara navet i min resa och utveckling till att bli oberoende av tid och rum, har uppfyllts med råge. Framförallt är det mina bilder som fått sig ett litet välbehövligt uppsving och hade det inte varit för bloggen så hade det inte hänt. Bloggen fick mig nämligen att nappa på foto- och stylingresan till Rom, A Roman Summer Feast, med Sif Orellana och Signe Bay, två härliga, entusiastiska danskor. De öppnade en helt ny värld för mig. Tack, Sif och Signe!

Strax därpå var det tid för nästa resa, denna gång till Carmen och Juan i Dénia. Jag hade några härliga dagar vid poolen och vi gjorde lagom många utflykter, bland annat den till den urmysiga byn Jesús Pobre.

Jobbet i Varberg, som projektledare för kommungemensam kundservice, startade också 2016 (februari) och en bra grej med det, och kombinationen konsult på KappAhl, var att jag kunde ta en lång ledighet, totalt sex veckor. Eftersom sommaren här på västkusten svek en del, passade det bra med många resor. För, bara några veckor efter resan till Spanien bar det av till min allra käraste vän Jane i London. Hennes son, min gudson, Matthew, fyllde 21 och det var dags att fira. Det blev ett riktigt garden och pool party och England bjöd på förra sommarens varmaste dagar.
I början av augusti var det dags för nästa trip, den till Nice, bara kort efter det gräsliga terrorattentatet. Nice var synligt märkt av händelsen och poliser och vakter patrullerade hela Promenade des Anglais. Här besökte jag en annan underbar vän, Karin (R, inte B). Augustihettan tog oss till stranden på dagarna där vi skrattade oss igenom sol, bad, god mat och vitt vin. Karin påstår att hon nästan svalde Medelhavet när vi skrattade och jag är benägen att hålla med! På kvällarna satt vi på balkongen i Karins mysiga, hyrda lägenhet, bara ett stenkast från Hotel Negresco och havet.
_1010626Styling
Hösten bjöd sedan på mycket jobb; Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, KappAhl, Kungsbacka DFF och allt möjligt annat. Susann, som driver inredningsbutiken Mary’s House, och jag blev goda vänner och började slipa på gemensamma planer. Dessa kommer att se dagens ljus i början av detta år. På mina lediga stunder har vi hängt över kaffekoppen i butikens lilla pentry och spånat och planerat. Kreativt och kul. Balansen i alla aktiviteter kom Karin (B, inte R) och hennes yoga att stå för. En och en halv timme, varje söndag. Ett finurligt sätt att byta rastlösheten mot harmoni och inre lugn.
Bloggen fortsatte att stå mig bi och när Signe Bay och Per Olav Sølvberg bjöd in till en heldagsworkshop i Signes studio i Köpenhamn var beslutet enkelt. Nya kunskaper, nya vänner och massor av inspiration.

Jag tog vägen om Malmö, kvällen innan för att hinna med en middag med Karin (R, inte B) och när jag satt i bilen gjorde jag något som jag är stolt över; jag sade upp vänskapen med en person som bokstavligen ätit min energi under de senaste sex månaderna. Det hör inte till vanligheterna men i det här fallet var beslutet helt rätt och, faktiskt, enkelt.
Ytterligare en resa hann jag med under 2016, den till Giovanna i Codiverno, en liten by strax utanför Padova och endast en kort bit från Venedig. Vi lärde känna varandra i Rom i juni. Giovanna är bara 32 år men vi hade mycket gemensamt, inte bara fotointresset. Så, i början av november skrattade vi oss igenom några disiga, dimmiga dagar. Vad vi gjorde? Fotade, fikade, shoppade kläder, åt och skrattade.

Men, ändå, bäst av allt är att mina goa tjejer har det bra. Tim har blivit sambo i Göteborg. Det är verkligen tomt här hemma utan henne och jag längtar varje dag. Det är OK för jag vet att hon gör bra grejer och tar hand om sig, tillsammans med härligaste killen Iris. Jossan kämpar också på. Hon sade upp sig från hemtjänsten i slutet av våren och i höstas fick hon sitt efterlängtade jobb på Espresso House. Under tiden har hon pluggat entreprenörskap. Bland annat. Inom halvåret kommer även hon att vara utflugen.

Mina bästa ungar!
Utöver jobb, resor och vänner så har jag själv haft ett bra år. Jag har coolat ner kring en del frågor, mår bra och tar hand om mig. Jag har äntligen släppt taget om saker som har tyngt mig. En av dessa blev jag äntligen varse precis på självaste nyårsafton. Vilken lättnad. Mamma och pappa mår bra även om de kämpar på med sina respektive krämpor och jag inbillar mig att även min bror mår bra. Tyvärr träffar jag dem inte så ofta som jag borde men gör mitt bästa för att klämma in det i vardagen.
Jag hade tänkt att skriva detta inlägg med både en blick bakåt och en blick framåt men, jag tror att framåtblicken får vänta till nästa tillfälle.

Till mamma och pappa

Mamma och pappa har inte Instagram så därför lägger jag ut några bilder här. För mina allra bästa föräldrar att se och tycka till om.
img_4041styling
Denna bild har jag skrivit ut som ett artprint.
img_4196styling
Och, så några bilder från Italien!
img_4611styling
img_4569styling
img_4805styling
Ja, detta var ett litet smakprov. Kram på er!

Colori da Italia

Förkylningen sänker orken till att knappt räcka mellan sängen och köksbordet. Men, det blir en liten stund framför datorn och alla mängder av bilder jag tog i Italien nyss.
img_4952styling
img_4990styling
Den italienska färgskalan, åtminstone på de breddgrader jag befann mig, närmare bestämt i regionen Veneto, är mestadels varm. Röda, rosa, gula och orange toner balanseras upp av grått och vitt. Och, självklart, terracotta.
img_4948styling
Venedig präglas också av grönt, inte minst det blågröna vattnet i de oändliga kanalerna där de blankt svartmålade gondolerna guppar fram, fyllda till brädden med turister. Bara Giovanna förstår gondoliärernas sång och den är inte alltid lika romantisk som den låter.

När solen kastar dagens sista strålar över Venedig blir hela staden rosa. Himlen hämtas från en målning av Tiziano.
img_4874styling
img_4840styling

 

 

Varm choklad på Florian

img_4724styling
Lördagens regn i Padova ersattes på söndagen av torrt och delvis soligt väder i Venedig. Giovanna och jag drack varm choklad på Florian, ett klassiskt kafé vid Piazza di San Marco. Torget stod delvis under vatten såsom brukligt är efter mycket regnande men det hindrade vare sig måsar eller turister i någon större utsträckning. Tack och lov är caféet beläget på trygg nivå över vattenytan, under arkaden som omringar piazzan.

Miljön är murrig och dekadent och ett under av ljus och mörker. Italienare och turister kommer och går i strid ström trots att en kaffe här kostar dubbelt så mycket som på vilken annan bar som helst. Här ingår förstås den unika atmosfären i köpet.
img_4746styling
img_4705styling
Kyparna är oklanderligt klädda i svart och vitt och svassar mellan borden och gästerna med högdragna miner. Inte en fläck på de vita handskarna, trots allt plock efter färdigfikade besökare.
img_4741styling

För mycket av det goda

Det är ju härligt när man har en massa energi men ibland kan det bli för mycket av det goda. De senaste två dagarna har jag känt mig trött och imorse, som ett brev på posten, kom huvudvärken. Tack och lov har jag hjälp av Ulrika, min konsultkompis i Varberg, och hon balanserade hela förmiddagens workshop, på volley!
_1010816styling
För övrigt började veckan i Stockholm. På måndagen ägnades den åt vänner: Marie, Ola och sönerna Anders och Carl samt Martin. Martin lagade en supergod middag som vanligt. Denna gång grillades lammstek. Gott. Tisdagen startade sedan med ett inspirerande möte med Mia, en kollega från tiden på Telia. Även hon har lämnat och bestämt sig för att gå vidare i livet, utan att riktigt veta vart. Mia läser en massa om hjärnan och hjärnforskning och reder en hel del i hur det påverkar vårt ledarskap. Det blev en givande, inspirerande och rolig frukost.
_1010820styling
Till lunchen mötte jag upp med Anders utanför Söderhallarna. Anders var kundansvarig hos en leverantör jag arbetade med under Teliatiden. Vi fann varann snabbt eftersom vi båda är uppvuxna i Trollhättan och har skrattat mycket åt gamla lokala skrönor och uttryck. Det blev en lunch, även den med mycket energi. Kanske hittar vi något projekt att jobba med tillsammans, framöver!
_1010826styling
Mellan mina möten hängde jag på Söder. Här en utsikt från Mosebacke. Till höger i bild skymtar starten på ombyggnationen av Slussen.
Kvällen var vikt åt Johan och Stefan på Silentium, även de vänner via jobbet. Vi har diskuterat många projekt, idéer, affärsmodeller, strategier och allt annat, genom åren. De känns nästan, precis som Anders, som lite ”familj”. Konstigt. I alla fall, efter att ha uppdaterat oss på diverse plan åt vi middag och diskuterade en möjlig affär. Kul! Det gäller att hitta behoven och paketera lösningarna. Det är definitivt också ett sätt att skapa sitt eget arbete. Oberoende av tid och rum!