Årets längsta natt är avverkad. Nu går det sakta mot ljuset igen. Häromdagen försökte jag fotografera ett litet enkelt konstprojekt jag gjorde här hemma, men, det var omöjligt att få ljuset att räcka till, trots att jag placerade allt precis intill fönstret.
I tisdags var jag också hos Evelina som är fotograf och har sin studio i Spinneriet i Lindome. Vi åt en härlig lunch och gick sedan lös i studion. Roligt. Evelina fotar bröllop, familjer, vänner, barn och skolfoto. Hon och hennes fotokollega, Christine, delar studion och har inrett den med coola och prisvärda detaljer. Som lampan från Ullared!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; det går att inreda och styla supersnyggt, även om man inte har massor med pengar. Ullared, Clas Ohlsson, Ellos mfl har många coola detaljer till bra priser. Det man däremot behöver ha är ögat.
Så, tillbaka till det där med att få saker gjort. Förra veckan träffades jag och Sara, som också är fotograf och driver företaget Imageu, för att diskutera en ev gemensam workshop. Hej vad det gick! På två timmar hade vi satt upplägg, rekat lokal och gjort en budget. Bara några dagar senare var hela grejen klar med inbjudan, program, lokal, mat, props, goodiebags. Jag ser verkligen fram emot att få göra detta tillsammans med Sara, på mysiga nystartade Kaffebaren i Kungsbacka i början av februari. Och, bäst av allt, platserna går som smör i solsken. Tisdagen är nästan full, endast två platser kvar! Åh, så roligt!
Kategori: Jobb
Att bestämma sig och få det gjort!
Jag är expert på att se möjligheter och att hitta nya idéer. Det finns nästan alltid något som ligger och kittlar min inspiration. När jag gick på art college i England, hade jag en lärare som berättade att han och hans fru hade en anteckningsbok där de tecknade ned alla sina idéer. Han sa också att de flesta idéerna stannade i boken men att den var en inspirationskälla att gå tillbaka till. Att ha idéer hör den kreativa människan till. Jag, som är en inbiten dagboksskrivare, antecknar i slutet av dagboken. En del blir av, annat inte. Mest för att jag inte har tid. Men, nu har jag tid och då gäller det att sålla bland alla tankar, sortera, fokusera och bestämma sig. Vad ska bli och vad ska inte bli. Vad är nu och vad är sen? Sen ogillar jag, förresten, skarpt! Därför tänker jag ägna årets sista veckor till att planera upp mina satsningar och prioriteringar för 2017. När jag väl bestämmer mig så blir det gjort. Så, dags att bestämma sig och det har jag till stor del gjort.
Jag är på väg att lägga planen för 2017. Sedan, apropå absolut ingenting, så kom jag gem från en mysig frukost med min vän Annika och inför ett möte med min vän Sara, och då såg jag den fina frosten. Här är en liten bildkavalkad!
Drömmar om en fotostudio
Det blev till sist både lussekatter och pepparkaksdeg. Men, mest av allt blev det fotografering. Det är inte optimalt att ha hemmet som fotostudio så att få tillgång till en sådan är en dröm.
För det som blir såhär (ovan) ser i själva verket ut såhär (nedan).
För övrigt har Karin och jag haft en fantastiskt härlig och ledig eftermiddag som vi började hos vår gemensamma frisör Patrik. Han är den absolut bäste frisör jag haft och, inte nog med det, han är trevlig och rolig. Ett besök hos honom på Salong IT är inte bara en klippning utan också en härligt möte.
Karin och jag lunchade och gick till våra favoritbutiker. Tycka vad man tycka vill men jag säger ändå ”hatten av” till Artilleriet. Jag har gillat butiken sedan den startade och Christian, en av grundarna, har tillsammans med sin partner ett enormt professionellt öga för att välja ut eklektiska kvalitetsprodukter till butiken. Till exempel hittade Karin en snygg och originell rökelselampa men backade vid prislappen; 8000 kronor. Och, det gör man ofta, alltså backar vid prislappen men å andra sidan vet man att man köper förstklassig kvalitet. Allt i butiken är förstås inte originellt; mycket går att hitta på andra ställen. Det originella ligger istället i urvalet och dess sammansättning. Ser med spänning fram emot hur butiken tar sitt koncept vidare, utan att stanna.
Annars väntar tandläkarbesök, träff med Elisabeth Blide på Norra Halland och sedan några möten i Varberg. Till fots, till tågs och till buss.
Förändringslusta
I mitt projekt i Varberg stöter jag på rädslan för förändring. Jag har sett den på andra arbetsplatser tidigare men inte på den här nivån i en organisation. Inte en enda gång under snart ett år, som jag arbetat med projektet, har någon (utöver kommundirektören, mitt beställarombud och min chef) sagt: ”Detta är svårt och utmanande men låt oss se hur vi löser det”. Nej, inte en enda gång. Jag jobbar förstås på ändå eftersom jag vet att förändringen är nödvändig – NKI (nöjd kund index) sjunker som en gråsten.
Min egen förändringslusta är det däremot inget fel på. Efter att ha sett Sabina Grubbesons fantastiska hem i Varberg, har inspirationen satt fart. Jag är grymt nöjd med mitt sovrum och art deco-tapeten från Cole & Son så nu vill jag jobba vidare med någon annan del av huset. När jag var i Italien nyligen plockade jag upp några sköna färgkombinationer som jag skulle vilja utveckla här hemma. Kanske är det något jag kan påbörja under ledigheten runt jul? Inser att jag har ganska många semesterdagar kvar att ta ut och det blir skönt.
Idéer och inspiration hämtar jag för övrigt gärna från Pinterest. Det är min absolut bästa inspirationskälla.
Inspiration och hemmafix
Jag jobbar vidare på min plan att få leva oberoende av tid och rum. I fredags var jag därför i Halmstad på spännande The Photogallery för filmning och fotografering för det kommande uppdraget som konsult i Timbanken. Galleriet är fyllt av många fina kändisfoton men också andra fantastiska bilder. Mycket inspirerande.
På vägen hem stannade jag till vid en annan halländsk pärla, nämligen Mjellby Konstmuseum. Det är Halmstadgruppens hemvist men de visar även temautställningar. Just nu är det Göteborgskoloristerna.
Både fredagen och lördagens tur till Håkesgård gav inspiration. Så därför ägnades gårdagen åt att göra det fint och mysigt här hemma. Jag fastnade med kameran vid ett arrangemang av torkad hortensia men det blev planering av hyacinter (de kommer precis att hinna slå ut till första advent) och julros och så förstås en massa stearinljus.
Och så här mysigt har jag det vid köksbordet idag när jag jobbar hemifrån en stund på förmiddagen. Efter lunch på stan bär det iväg till KappAhl. Nej, jag är inte klar där än…
För mycket av det goda
Det är ju härligt när man har en massa energi men ibland kan det bli för mycket av det goda. De senaste två dagarna har jag känt mig trött och imorse, som ett brev på posten, kom huvudvärken. Tack och lov har jag hjälp av Ulrika, min konsultkompis i Varberg, och hon balanserade hela förmiddagens workshop, på volley!
För övrigt började veckan i Stockholm. På måndagen ägnades den åt vänner: Marie, Ola och sönerna Anders och Carl samt Martin. Martin lagade en supergod middag som vanligt. Denna gång grillades lammstek. Gott. Tisdagen startade sedan med ett inspirerande möte med Mia, en kollega från tiden på Telia. Även hon har lämnat och bestämt sig för att gå vidare i livet, utan att riktigt veta vart. Mia läser en massa om hjärnan och hjärnforskning och reder en hel del i hur det påverkar vårt ledarskap. Det blev en givande, inspirerande och rolig frukost.
Till lunchen mötte jag upp med Anders utanför Söderhallarna. Anders var kundansvarig hos en leverantör jag arbetade med under Teliatiden. Vi fann varann snabbt eftersom vi båda är uppvuxna i Trollhättan och har skrattat mycket åt gamla lokala skrönor och uttryck. Det blev en lunch, även den med mycket energi. Kanske hittar vi något projekt att jobba med tillsammans, framöver!
Mellan mina möten hängde jag på Söder. Här en utsikt från Mosebacke. Till höger i bild skymtar starten på ombyggnationen av Slussen.
Kvällen var vikt åt Johan och Stefan på Silentium, även de vänner via jobbet. Vi har diskuterat många projekt, idéer, affärsmodeller, strategier och allt annat, genom åren. De känns nästan, precis som Anders, som lite ”familj”. Konstigt. I alla fall, efter att ha uppdaterat oss på diverse plan åt vi middag och diskuterade en möjlig affär. Kul! Det gäller att hitta behoven och paketera lösningarna. Det är definitivt också ett sätt att skapa sitt eget arbete. Oberoende av tid och rum!
Thank God it´s söndag
Ännu en vecka avverkad, ännu en helg. Av någon anledning så är det fullt upp. I fredags kväll var jag på konserthuset i Göteborg och lyssnade på cellisten Truls Mörk, igår stod jag hela dagen på loppis. Roligt och fyllt av udda möten (och en del fynd, för egen del). Det är med ett djupt andetag som jag välkomnar denna långsamma och regniga söndag.
Naturligtvis finns det lite planer för dagen, bland annat en tur till Artilleriet Studio, lägenheten som butiken inrett för att ställa ut sina prylar i en verklig miljö. Jossan och jag ska kika in eftersom utställningen stänger inom kort. Dagen kommer sedan att avslutas med veckans yoga tillsammans med Karin i Åsa.
I veckan som kommer blir det äntligen ett Stockholmsbesök. Förutom att träffa vänner ska jag också prata affärer. Åtminstone potentiella sådana. Det ingår ju i min strategi att leta mindre projekt som ger mig stor frihet. Detta skulle kunna vara ett sådant. Dessutom blev det klart häromveckan att jag tog hem en affär för Region Halland, i en offentlig upphandling. Kontraktet startar nästa år och gäller i två. Upplägget är egentligen suveränt; regionen gör marknadsföringen och jag sitter snällt och väntar på uppdrag. Jag har ytterligare en mindre upphandling på gång men var det slutar återstår att se.
Kreativitet och djupa andetag
Äntligen ligger en lång och helt ledig söndag framför mig. Det har varit bråda veckor med många aktiviteter, både på dagar och kvällar. På jobbet håller jag på att runda av ett år på KappAhl parallellt med att jag försöker bädda för lite uppdrag och fakturering även i oktober, november och december. Planerar flera småjobb. Kreativiteten kliar i fingrarna.
Ett litet jobb jag gjorde i veckan var att fotografera Karin. Vi tog oss ned till havet i det varma kvällsljuset. Här är en av alla bilder på min vackra vän Karin.
Läs mer om Karin på Korulife.se
Tillbaka till kreativiteten. Den kan ibland bli överväldigande, som ett stort berg av inspiration och saker jag vill göra. Samma berg kan samtidigt bli oöverstigligt, frustrationen växer och inget blir gjort. Det är här som de djupa andetagen, kalla det mindfulness om du vill, kommer in: ta det lugnt, en sak i taget, allt kommer att hinnas.
Jag får stort utlopp för min kreativitet här hemma. Häromdagen röjde jag upp i vitrinskåpet och här är resultatet:
Ett annat sätt att få ut den kreativa energin är att gå lös på blommorna. Än så länge kan jag stå i trädgården vilket är en fördel eftersom det fortfarande finns en del växter här att komplettera med. Helgens bukett är en blandning av nytt och gammalt och innehåller hortensia, chyrsantemum, lite gräs och eucalyptus. Ljuset föll vackert när jag tog bilden.
Som vanligt kommer blommorna från Valands blommor och interiör, här i Kungsbacka. Gubbarna (barnen) till höger kommer från Lisa Hammar Posse och heter egentligen Rakudolls. Det vita huvudet fick följa med mig hem från Strömma Farmlodge i söndags.
Ibland triggas kreativiteten av så lite; en färg, ett ljus eller en form. Det svarta fatet från Mio har en sådan effekt; jag vill bara lägga upp saker på det! Päron och fikon i motljus.
Förutom flera roliga smågig framöver så har jag också några resor på gång. Om en och en halv vecka åker jag till Köpenhamn för ännu en styling- och fotoworkshop med stylisten och fotografen Signe Bay (@signebay) och Per Olav Sølvberg (@perolavsolvberg). Per Olav är stylist, fotograf och bloggare på tidningen Residence. En månad efter det bär det av till Padova och Venedig för att träffa Giovanna Venturato, en rolig italienska jag lärde känna på fotoworkshopen i Rom i juni.
Jobb i septembersolig frihet
Igår hade jag en sådan där dag som jag siktar på att ha många av. En dag då jag jobbar men jag bestämmer själv var och när jag gör det. Oberoende av tid och rum.
Jag briefades om ett nytt uppdrag av härliga Pernilla för hennes företag Pauza, sittandes på en filt, efter ett bad, med en kopp kaffe och goda mackor. Det blev ju inte sämre av den fantastiska sensommarsolen. Den här gången är det ett text- och bildgig för hennes hemsida, både roligt och kreativt.
September tycks bli ”smågigens” månad eftersom ytterligare ett par för Kungsbacka kommun väntar varav det ena är ett informationsmöte om flyktingmottagande. Det är ingen rolig historia, tyvärr. Flera bruna nunor brukar höras rejält även om de goda krafterna är många fler. Det andra uppdraget är betydligt mer positivt. Utöver detta väntar avrundning av mitt Kapp-Ahluppdrag. Det blev ett drygt år och ett roligt och lärorikt sådant. Mitt projekt för Varbergs kommun står för kontinuiteten. Där återstår nog ungefär ett år.
Moderatorgig och gigekonomi
Jag har just kommit hem från ett moderatorgig. Två fantastiskt intressanta dagar på Västsvenska EU-konferensen på Tylösand. Det har handlat om utmaningar och kriser men också om hopp. Det har handlat om hur vårdslös vår retorik stundtals blir. Vi talar om kris i EU men, kriserna i Europa och världen hade funnits även utan EU. Det är inte EU som är problemet. EU är en del av lösningen, åtminstone om man ser det som en plattform för dialog och samarbete. Att moderera i frågor där man inte är sakkunnig är en utmaning – man måste vara på tå, hela tiden. Snappa upp ord, meningar och meningsskiljaktigheter. Det är en förutsättning för att kunna ställa relevanta frågor och leda samtal som inspirerar en intresserad publik. Men, tillbaka till att jag kallar det ett gig. Det var egentligen bara för ett par veckor sedan som jag fick för mig att kalla det ett gig. Och, kanske var det inte så slumpmässigt som jag tror utan bara en subtil uppsnappning av någon annans ord.
För döm om min förvåning när jag under denna vecka, som vanligt lyssnade på P1 när det kommer ett inslag om gigekonomi, något som börjar bli ett begrepp, inte minst i USA. Gigekonomi är en utveckling av delningsekonomin (t ex Über) och handlar om att man livnär sig på enstaka, inte nödvändigtvis sammankopplade, gig. De behöver inte vara enstaka som i få utan det handlar snarare om att de inte är sammanhängande över tid. I denna artikel från The Guardian kan man läsa mer om gigekonomi. Det är dit jag ska, till gigekonomin, i min strävan att jobba mindre över lång tid och mer över kortare tid.
Jag måste ändå avsluta med den spektakulära utsikten från mitt rum på Tylösand. Hela väggen var ett stort fönster ut mot havet och i mitten en skjutdörr med en glasskiva som skapade en modern fransk balkong. Jag sov hela natten intill havet med brusande vågor som sällskap.
kajsakajsa 