Trollhättan i december

Det var mammas födelsedag igår. Hon fyllde 86 år. Det är inte en speciellt bra bild (tagen med Ipad) men den visar min glada, söta mamma och hennes syskon, samlade i soffan.

img_0583
Från vänster moster Kerstin, morbror Harry (av oss, som barn, kallad Harry Busvass), moster Sigrid, moster Herta, moster Karin och längst till höger min mamma Signe!

Jag hämtade Tim tidigt vid hemmet i Biskopsgården och vi var också framme i Trollhättan tidigt. Solen och frosten hade följt oss hela vägen och vi bestämde oss för att stanna till vid Kopparklinten.
img_5480
Älven är en av mina favoritplatser i Trollhättan. Från Kopparklinten ser man hur människan tämjt vattnet i fallfåran för att utvinna energi i de stora turbinerna men sedan flyter Göta älv, stillad, söderut mot Göteborg och havet. Utmed älvens östra strand löper Kärleksstigen och den västra sidan nås via hängbron. Kommer att tänka Peter Lemarc och en av mina favoritlåtar Drivved och strofen ”Om livet är älven som löper så bred, då är du och jag drivved”. Lyssna på denna fina version med en ung Peter på TV en decemberdag 1992.
img_5486
Och, när jag ändå är inne på Peter så fick jag igår hans nya platta, Den tunna tråden. Tim och jag har lyssnat en del under bilresan hem och jag kommer snart att lyssna mer. Mitt första intryck är naket, öppet och mycket gott.

Min dotter Tim

Igår fyllde hon 23 år, min äldsta dotter Tim. I lika många år har vi, förstås, kamperat ihop, genom vått och torrt, i medgång och i motgång, överens och ibland hopplöst oöverens. Men, ni ska veta att hon är en skön lirare.
img_0240
Hon är smart, snygg, snabb och rolig. Och, jag är inte partisk! Eftersom Tim har flyttat ihop med sin CT så firade vi genom att möta upp i Göteborg och äta en härlig italiensk lunch på Vapiano. Mysigt!
Jag tog mig för övrigt runt i Västsverige igår med hjälp av allmänna kommunikationsmedel (välkommen till vanliga människors liv, sa Tim) eftersom min bil lagt av. Igen. Jag blir verkligen så trött. För andra gången, på ett år, kommer jag att åka med bärgaren till verkstan. Trist och dyrt. Detta har iallafall föranlett att jag nu kommer att titta på att leasa en bil, antingen privat eller i företaget. Andra dottern Jossan blev grön av avund när hon igår skjutsade mig till mitt första möte för dagen, på Spinneriet i Lindome (ska berätta mer om det vid tillfälle), och jag berättade att jag tittar på att leasa en Mini Cooper!
Ja, som sagt, skjuts till Lindome, därifrån skjuts till pendelstationen och tåg till Göteborg. Lunch med Tim. Därefter tåg till Varberg och promenad till sista kvällen på kommunens Visionsdagar på Varberg Event. Senare på kvällen taxi till stationen och tåg från Varberg till Kungsbacka där jag väntade in Jossan som slutade sitt pass på Espresso House strax efter och då fick jag skjuts hem.
Idag har jag inga möten inbokade och kan jobba hemma. Sedan är det helg. Det får bli en hemmahelg med lite julfix, kanske bakning, promenader och annat mys. Bilen får sin dom först på torsdag i nästa vecka så jag får lov att träna mer på det gröna resandet.

Adios, Antonio

Han var den som introducerade mig till den klassiska spanska litteraturen. En före detta rallyförare som älskade jazz och som blivit ekonomiprofessor på ett av universiteten i Madrid. I fredags gick han hastigt bort. Cancer. Efter sig lämnar han Luisa, sin italienska fru och livskamrat. Antonio var en bra bit över sjuttio men när vi lärde känna varandra var han och Luisa i trettioårsåldern. En dag tar det slut. För var och en av oss.
_1010883styling
Jag tänker på det allt oftare. Människor runt omkring försvinner. Hur är det ens möjligt? Att gå från allt till inget. Det ger perspektiv. Därför känner jag mig tacksam över dagar som den tillsammans med Susann. Dagen som började med varuinköp hos Pernilla vid Sockerbruket och Göteborgs hamninlopp. Eller utlopp, om du vill.
_1010899styling
Banalt, kan tyckas, men jag tänker att livet består av små brottstycken som tillsammans bildar väven som är våra liv. Den ena delen läggs till den andra, staplas och vävs, och bildar vardag och helhet.
_1010885styling
Tänker på Antonio och Luisa. De, som under Francotiden ändå lyckades ta sig runt i Europa: till Köpenhamn för att köpa inredning och detaljer till huset i la sierra norr om Madrid för att bara nämna ett exempel. Huset med de oändliga hyllorna med böcker, swimmingpoolen, hundarna, det stora inbjudande bordet på terassen och jazzen som strömmade ur högtalarna. Världens bästa jazzplatta ljöd varje gång vi var där: Miles Davies Kind of blue De sista åren lämnade de sällan hemmet i de svala bergen annat än för att cykla ut med hundarna som sällskap. Ikväll tänker jag på Antonio men framförallt på Luisa.

 

Semesterslut och jobbstart

Sommarsemestern avslutades i trädgården med den melankoliska augustisolen, i lugn och ro och med tid för fokus. Idag, om en liten stund, bär det av till KappAhl. Mitt uppdrag där börjar gå mot sitt slut och vad som först såg ut att bli fyra månader blev drygt ett år.
Summa summarum har det varit en strålande sommar. Fyra soliga resor har jag gjort och samtliga har, förutom sol, innehållit vänner, god mat och mycket skratt. Inför hösten planerar jag nog bara en resa och det är till min nyvunna vän Giovanna i Venedig.
Och, precis som jag funderar tillbaka på sommaren, tänker jag framåt på hösten (nej, den är inte här än), på saker jag vill göra. Äppelträdet MÅSTE beskäras, trädgården måste röjas inför nästa vår annars blir den totalt övermäktig. Tapetseringen i sovrummet ska göras klart så att alla möbler kan flytta från vardagsrummet och tillbaka dit. Så hoppas jag kunna hänga på Karins yoga och Pernillas massage, i Åsa. Efter september måste jag också ta en tur till Stockholm för att träffa vänner jag inte sett på länge. Ja, listan kan göras lång. vi får se vad det blir i realiteten. Dessutom har jag ju mina två fotoprojekt att jobba vidare med!
Mitt mer långsiktiga mål har jag i sikte. Det är på sisådär 3 år och det handlar om att bli oberoende av tid och rum. Frihet att jobba där jag är, frihet att kunna möta solen när det är som gråast här hemma, frihet att träffa familj och vänner. Och, kanske lite lugn och ro?

Faster Hillas glasögon

Faster Hilla var min pappas faster, född någon gång innan förra sekelskiftet. Jag minns henne tydligt även om det är många år sedan hon lämnade jordelivet: enveten och med en lång fläta upprullad till en knut i nacken. Hon kom till oss vid olika högtider och när hon inte var närvarande skickade hon små presenter. Utan att veta tror jag (och hoppas jag) att hon levde det liv hon ville leva – inte bara det som blev. IMG_1959StylingJag har många ägodelar som varit hennes. Bland annat glasögonen, som jag tror är avsedda för teatern, men också möbler hon ritat, böcker, foton och en massa annat. Inte minst finns foton på henne, hennes syster Olla (de hette förstås Hildur och Olga) samt brodern Ehrenfrid, min farfar. Utöver detta har jag massor av minnen från min farmor Elvira. Allt tack vare min pappa.
Det finns också många saker här som kommer från mitt barndomshem; både mamma Signe och pappa Jörgen har en fin känsla för vackra ting, en känsla som präglar mig starkt.

Interview: Sarah Jane Adams

I got an interview on aging with style, self expression and living your dream, with beautiful Sarah Jane Adams!

Sarah Jane Adams, at the age of 60 you became the Instagram It-girl with over 40 000 followers. What happened?
Actually I now have 58k followers, but who’s counting?! 18 months ago, my husband took a photo of me wearing a red Adidas varsity jacket. It was the first picture of myself that I’d ever posted on Instagram. Prior to that my Instagram page @saramaijewels was used for my business, where I had only shared photos of my Antique and Antique style jewellery.

Sarah
Interview: Sarah Jane Adams

Ari Seth Cohen  (whom I’d not heard of), happened to be in Sydney doing preparation for the release of his film, ‘Advanced Style’. Ari saw the photo, contacted me, and came over to my place the following day en-route to the airport to reshoot the image. On his return to New York, Ari wrote about his Sydney trip on his blog Advanced Style, and included my picture. Shortly after, Adidas Originals contacted me asking for permission to repost the picture, and of course, I said yes. That was really the beginning.
People say it’s an iconic photo, whatever that means. I’ll let others be the judge of that.

Sarah2
Sarah Jane Adams with Ari Seth Cohen, Advanced style.

Has this changed your life in any way?
My life has changed quite considerably over the past two years, although how much of this change is as a direct result of an Instagram post is questionable.
Throughout my life I have often taken different routes, different directions, constantly challenging myself. I believe that new opportunities have come my way, and I have been blessed to have made new friendships. Some opportunities I have chosen to take on, some to reject. I have been offered modelling jobs, sponsorship requests, interviews, etc. Some I have accepted, such as the Åhlens campaign, although much I have chosen to reject as not reflective of my persona and core being.
I do not wish to be the spokesperson for other people’s missions, agendas, or political ideologies. I was, and remain, a very private person, and my private life, lifestyle and outlook has not changed significantly.

I know you travel the world. What do you do for a living?
I have always been self-employed. I started dealing in Antique jewellery as a teenager, and traded jewellery and bric a brac in the street markets of London as a young woman. I couldn’t stand the European winter, so travelled to warmer climes; India, SE Asia, South America, for 3 months of the year, always looking for different sources to find and learn about jewellery.

It was an incredible apprenticeship, where I also learnt many other things along the way. That way of life became a viable basis for running my business, and I continue to work in a similar, although modified way.

You dress in the most fantastic, colourful way. Did you always?
Yes. I am a chameleon. My being needs colour, always has. I never wear black. Life is colour, and colour is life. Having always been self-employed has meant that I’ve never been forced to wear the uniform of monochrome. For the past 40 years India has been a home to me.  The Indian use of colour is genius, and has influenced my aesthetic greatly.

You are not the “ordinary” 60+ woman. What reactions do you meet?
Generally I am oblivious to people’s reactions. They are the same as they have always been. Strangers either give me the up-down, the n avert their eyes, (embarrassed/disapproving/ whatever), or they give me a nod of approval.

When I meet young people they generally think I am younger than my years, and then make ‘compliments’ about how ‘amazing’ I am, (for my age). They say I am an inspiration, and want to be like me when they grow up. However, I believe they are referring to my lifestyle, as much as to my clothing style. My clothing style has been similar, although now more ‘refined’, throughout my life. It’s not something which suddenly came to me once I turned a certain age, therefore isn’t something which a person can suddenly achieve once they ‘grow up’. Older people who know me well know that this is the way I am and this is how I have always been.
When I meet new older people they are generally more guarded in their reaction to me. They either get it or they don’t. Often I prefer it when they don’t. It’s a good filter.

Sarah3
Beautiful Sarah Jane Adams – ageless style!

Many Swedes know you from the Åhléns commercial were you talk about clothes not having an age. Can one really wear anything at any age?
I can only speak for myself. I wear what I like and my age has absolutely nothing to do with it. My age is irrelevant. I wear clothes in which I am comfortable, which reflect my personality and my mood, and which are, in my opinion, appropriate for the situation I find myself in. Some of my clothes have been with me since my teens, and I continue to wear them. My age, and the age of the clothing, is neither here nor there.

Sarah Jane Adams, you inspire me and many women around me to be more self expressive and to live our dreams. What advice can you give us?
Live your dreams!
Listen to your heart, have courage, strength and integrity.
Be kind to yourself and make time to work out who you are, what you really need or want from life.
Stop being self critical, and don’t listen to other’s opinions of you, however close a ‘friend’ they may be. Recognise the positive in your life, and work on resolving or getting rid of the negative.
Throw away those magazines, stop following celebrities, trends, bullshit bloggers and advertorials.
Find your own form of self expression and explore it. Life is not a popularity contest, nor is there a formula.
Find your own dream and own it.

Thank you, so much, Sarah Jane Adams, for letting me spend some time with you.
All photos courtesy of Sarah Jane.

Vill du följa Sarah Jane? På Instagram heter hon @saramaijewels och på Facebook hittar du henne på Sarah Jane Adams.