Kategori: Foto

Nyårsreflektioner

Nyårsafton kom och gick utan att jag fått tid till några djupare reflektioner. Det är ju logiskt att både tänka bakåt och framåt vid dessa tillfällen. Men, det har fått vänta till idag. Gårdagen startade fantastiskt bra med superinspiration tillsammans med Karin. Att dagen sedan inte slutade lika harmoniskt får jag leva med. Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Att tänka tillbaka på 2016 är det många som redan har gjort. Det första som dyker upp i skallen är hur världsläget gick från osäkert till ännu mer osäkert. Terror, krig och Trump är väl den korta summeringen. För egen del var det dock ett ganska gott år. Jag kom igång med bloggen i slutet av april. Syftet med den, att vara navet i min resa och utveckling till att bli oberoende av tid och rum, har uppfyllts med råge. Framförallt är det mina bilder som fått sig ett litet välbehövligt uppsving och hade det inte varit för bloggen så hade det inte hänt. Bloggen fick mig nämligen att nappa på foto- och stylingresan till Rom, A Roman Summer Feast, med Sif Orellana och Signe Bay, två härliga, entusiastiska danskor. De öppnade en helt ny värld för mig. Tack, Sif och Signe!

Strax därpå var det tid för nästa resa, denna gång till Carmen och Juan i Dénia. Jag hade några härliga dagar vid poolen och vi gjorde lagom många utflykter, bland annat den till den urmysiga byn Jesús Pobre.

Jobbet i Varberg, som projektledare för kommungemensam kundservice, startade också 2016 (februari) och en bra grej med det, och kombinationen konsult på KappAhl, var att jag kunde ta en lång ledighet, totalt sex veckor. Eftersom sommaren här på västkusten svek en del, passade det bra med många resor. För, bara några veckor efter resan till Spanien bar det av till min allra käraste vän Jane i London. Hennes son, min gudson, Matthew, fyllde 21 och det var dags att fira. Det blev ett riktigt garden och pool party och England bjöd på förra sommarens varmaste dagar.
I början av augusti var det dags för nästa trip, den till Nice, bara kort efter det gräsliga terrorattentatet. Nice var synligt märkt av händelsen och poliser och vakter patrullerade hela Promenade des Anglais. Här besökte jag en annan underbar vän, Karin (R, inte B). Augustihettan tog oss till stranden på dagarna där vi skrattade oss igenom sol, bad, god mat och vitt vin. Karin påstår att hon nästan svalde Medelhavet när vi skrattade och jag är benägen att hålla med! På kvällarna satt vi på balkongen i Karins mysiga, hyrda lägenhet, bara ett stenkast från Hotel Negresco och havet.
_1010626Styling
Hösten bjöd sedan på mycket jobb; Varbergs kommun, Kungsbacka kommun, KappAhl, Kungsbacka DFF och allt möjligt annat. Susann, som driver inredningsbutiken Mary’s House, och jag blev goda vänner och började slipa på gemensamma planer. Dessa kommer att se dagens ljus i början av detta år. På mina lediga stunder har vi hängt över kaffekoppen i butikens lilla pentry och spånat och planerat. Kreativt och kul. Balansen i alla aktiviteter kom Karin (B, inte R) och hennes yoga att stå för. En och en halv timme, varje söndag. Ett finurligt sätt att byta rastlösheten mot harmoni och inre lugn.
Bloggen fortsatte att stå mig bi och när Signe Bay och Per Olav Sølvberg bjöd in till en heldagsworkshop i Signes studio i Köpenhamn var beslutet enkelt. Nya kunskaper, nya vänner och massor av inspiration.

Jag tog vägen om Malmö, kvällen innan för att hinna med en middag med Karin (R, inte B) och när jag satt i bilen gjorde jag något som jag är stolt över; jag sade upp vänskapen med en person som bokstavligen ätit min energi under de senaste sex månaderna. Det hör inte till vanligheterna men i det här fallet var beslutet helt rätt och, faktiskt, enkelt.
Ytterligare en resa hann jag med under 2016, den till Giovanna i Codiverno, en liten by strax utanför Padova och endast en kort bit från Venedig. Vi lärde känna varandra i Rom i juni. Giovanna är bara 32 år men vi hade mycket gemensamt, inte bara fotointresset. Så, i början av november skrattade vi oss igenom några disiga, dimmiga dagar. Vad vi gjorde? Fotade, fikade, shoppade kläder, åt och skrattade.

Men, ändå, bäst av allt är att mina goa tjejer har det bra. Tim har blivit sambo i Göteborg. Det är verkligen tomt här hemma utan henne och jag längtar varje dag. Det är OK för jag vet att hon gör bra grejer och tar hand om sig, tillsammans med härligaste killen Iris. Jossan kämpar också på. Hon sade upp sig från hemtjänsten i slutet av våren och i höstas fick hon sitt efterlängtade jobb på Espresso House. Under tiden har hon pluggat entreprenörskap. Bland annat. Inom halvåret kommer även hon att vara utflugen.

Mina bästa ungar!
Utöver jobb, resor och vänner så har jag själv haft ett bra år. Jag har coolat ner kring en del frågor, mår bra och tar hand om mig. Jag har äntligen släppt taget om saker som har tyngt mig. En av dessa blev jag äntligen varse precis på självaste nyårsafton. Vilken lättnad. Mamma och pappa mår bra även om de kämpar på med sina respektive krämpor och jag inbillar mig att även min bror mår bra. Tyvärr träffar jag dem inte så ofta som jag borde men gör mitt bästa för att klämma in det i vardagen.
Jag hade tänkt att skriva detta inlägg med både en blick bakåt och en blick framåt men, jag tror att framåtblicken får vänta till nästa tillfälle.

Promenad vid havet och stillebenfrossa

Karin tog mig till havet igår. Vi tog två varv runt naturreservatet i Åsa. Naturen här är karg och trubbig. Och, trots Urds rivande och slitande vindar under natten, så var havet lugnt.

Vi promenerade och pratade ända fram till skymningens påtryckningar. Samtalet fortsatte sedan hemma vid Karins köksbord. Jag åkte därifrån full med energi och inspiration.
Energin hänger kvar idag, trots en natts tveksam sömn. Räkningarna är gjorda, jag har bokat möte med en kund som jag ska coacha i affärsplanearbete och sedan sprang jag ut i bilen och hämtade mitt stativ. Äntligen har jag kunnat fånga lite ljus i en riktig stillebenfrossa. Här är ett urval av bilderna. Jag inser att jag behöver jobba vidare med mina kompositioner men det får komma efter hand.
img_5652styling
img_5660styling
img_5645styling

Ljusets återvändo

Årets längsta natt är avverkad. Nu går det sakta mot ljuset igen. Häromdagen försökte jag fotografera ett litet enkelt konstprojekt jag gjorde här hemma, men, det var omöjligt att få ljuset att räcka till, trots att jag placerade allt precis intill fönstret.
_1010968styling
I tisdags var jag också hos Evelina som är fotograf och har sin studio i Spinneriet i Lindome. Vi åt en härlig lunch och gick sedan lös i studion. Roligt. Evelina fotar bröllop, familjer, vänner, barn och skolfoto. Hon och hennes fotokollega, Christine, delar studion och har inrett den med coola och prisvärda detaljer. Som lampan från Ullared!
_1010970styling
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; det går att inreda och styla supersnyggt, även om man inte har massor med pengar. Ullared, Clas Ohlsson, Ellos mfl har många coola detaljer till bra priser. Det man däremot behöver ha är ögat.
Så, tillbaka till det där med att få saker gjort. Förra veckan träffades jag och Sara, som också är fotograf och driver företaget Imageu, för att diskutera en ev gemensam workshop. Hej vad det gick! På två timmar hade vi satt upplägg, rekat lokal och gjort en budget. Bara några dagar senare var hela grejen klar med inbjudan, program, lokal, mat, props, goodiebags. Jag ser verkligen fram emot att få göra detta tillsammans med Sara, på mysiga nystartade Kaffebaren i Kungsbacka i början av februari. Och, bäst av allt, platserna går som smör i solsken. Tisdagen är nästan full, endast två platser kvar! Åh, så roligt!
_1010972styling

Att bestämma sig och få det gjort!

Jag är expert på att se möjligheter och att hitta nya idéer. Det finns nästan alltid något som ligger och kittlar min inspiration. När jag gick på art college i England, hade jag en lärare som berättade att han och hans fru hade en anteckningsbok där de tecknade ned alla sina idéer. Han sa också att de flesta idéerna stannade i boken men att den var en inspirationskälla att gå tillbaka till. Att ha idéer hör den kreativa människan till. Jag, som är en inbiten dagboksskrivare, antecknar i slutet av dagboken. En del blir av, annat inte. Mest för att jag inte har tid. Men, nu har jag tid och då gäller det att sålla bland alla tankar, sortera, fokusera och bestämma sig. Vad ska bli och vad ska inte bli. Vad är nu och vad är sen? Sen ogillar jag, förresten, skarpt! Därför tänker jag ägna årets sista veckor till att planera upp mina satsningar och prioriteringar för 2017. När jag väl bestämmer mig så blir det gjort. Så, dags att bestämma sig och det har jag till stor del gjort.

Jag är på väg att lägga planen för 2017. Sedan, apropå absolut ingenting, så kom jag gem från en mysig frukost med min vän Annika och inför ett möte med min vän Sara, och då såg jag den fina frosten. Här är en liten bildkavalkad!
img_5465

 

Jag rullar igen

Volvo. Jag rullar. Tidigt kom bärgaren och för andra gången i år drog han upp min lilla Volvo på flaket. Och, för andra gången i år, åkte jag bärgningsbil till verkstan.
img_0228
Tack vare att jag inte fulservade senaste gången så hade jag tillgång till Volvo Assistance vilket var en liten tröst i sammanhanget. Att sedan återvända hem i en liten Clio, som känns som att man är ute och kör en plåtburk, var skönt. Första gången på över en vecka som jag är med bil. Lyx!
Förmiddagen ägnade jag åt att ytterligare fundera över mitt mål att leva oberoende av tid och rum och där börjar utkristallisera sig några intressanta vägar. Denna blogg, som jag startade för att den skulle få vara navet och motorn i att hitta framåt, gör verkligen sitt jobb.
img_5373styling
Denna vecka har jag för övrigt bytt amaryllisen mot blodröda liljor som jag försökte fånga i det matta förmiddagsljuset. Sedan fortsatte jag med ett lite glas ur min ”props-samling”. Nästa vecka kommer Sara hit för att kolla på den och för att diskutera stillebenfotografering. Det ser jag fram emot.
img_5383styling

Drömmar om en fotostudio

Det blev till sist både lussekatter och pepparkaksdeg. Men, mest av allt blev det fotografering. Det är inte optimalt att ha hemmet som fotostudio så att få tillgång till en sådan är en dröm.
img_5358styling
För det som blir såhär (ovan) ser i själva verket ut såhär (nedan).
img_5357styling
För övrigt har Karin och jag haft en fantastiskt härlig och ledig eftermiddag som vi började hos vår gemensamma frisör Patrik. Han är den absolut bäste frisör jag haft och, inte nog med det, han är trevlig och rolig. Ett besök hos honom på Salong IT är inte bara en klippning utan också en härligt möte.
Karin och jag lunchade och gick till våra favoritbutiker. Tycka vad man tycka vill men jag säger ändå ”hatten av” till Artilleriet. Jag har gillat butiken sedan den startade och Christian, en av grundarna, har tillsammans med sin partner ett enormt professionellt öga för att välja ut eklektiska kvalitetsprodukter till butiken. Till exempel hittade Karin en snygg och originell rökelselampa men backade vid prislappen; 8000 kronor. Och, det gör man ofta, alltså backar vid prislappen men å andra sidan vet man att man köper förstklassig kvalitet. Allt i butiken är förstås inte originellt; mycket går att hitta på andra ställen. Det originella ligger istället i urvalet och dess sammansättning. Ser med spänning fram emot hur butiken tar sitt koncept vidare, utan att stanna.
Annars väntar tandläkarbesök, träff med Elisabeth Blide på Norra Halland och sedan några möten i Varberg. Till fots, till tågs och till buss.

Inspiration och hemmafix

Jag jobbar vidare på min plan att få leva oberoende av tid och rum. I fredags var jag därför i Halmstad på spännande The Photogallery för filmning och fotografering för det kommande uppdraget som konsult i Timbanken. Galleriet är fyllt av många fina kändisfoton men också andra fantastiska bilder. Mycket inspirerande.
img_5095styling
På vägen hem stannade jag till vid en annan halländsk pärla, nämligen Mjellby Konstmuseum. Det är Halmstadgruppens hemvist men de visar även temautställningar. Just nu är det Göteborgskoloristerna.
img_5096styling
Både fredagen och lördagens tur till Håkesgård gav inspiration. Så därför ägnades gårdagen åt att göra det fint och mysigt här hemma. Jag fastnade med kameran vid ett arrangemang av torkad hortensia men det blev planering av hyacinter (de kommer precis att hinna slå ut till första advent) och julros och så förstås en massa stearinljus.
img_5150styling
Och så här mysigt har jag det vid köksbordet idag när jag jobbar hemifrån en stund på förmiddagen. Efter lunch på stan bär det iväg till KappAhl. Nej, jag är inte klar där än…
img_5166styling

Till mamma och pappa

Mamma och pappa har inte Instagram så därför lägger jag ut några bilder här. För mina allra bästa föräldrar att se och tycka till om.
img_4041styling
Denna bild har jag skrivit ut som ett artprint.
img_4196styling
Och, så några bilder från Italien!
img_4611styling
img_4569styling
img_4805styling
Ja, detta var ett litet smakprov. Kram på er!

Colori da Italia

Förkylningen sänker orken till att knappt räcka mellan sängen och köksbordet. Men, det blir en liten stund framför datorn och alla mängder av bilder jag tog i Italien nyss.
img_4952styling
img_4990styling
Den italienska färgskalan, åtminstone på de breddgrader jag befann mig, närmare bestämt i regionen Veneto, är mestadels varm. Röda, rosa, gula och orange toner balanseras upp av grått och vitt. Och, självklart, terracotta.
img_4948styling
Venedig präglas också av grönt, inte minst det blågröna vattnet i de oändliga kanalerna där de blankt svartmålade gondolerna guppar fram, fyllda till brädden med turister. Bara Giovanna förstår gondoliärernas sång och den är inte alltid lika romantisk som den låter.

När solen kastar dagens sista strålar över Venedig blir hela staden rosa. Himlen hämtas från en målning av Tiziano.
img_4874styling
img_4840styling

 

 

Varm choklad på Florian

img_4724styling
Lördagens regn i Padova ersattes på söndagen av torrt och delvis soligt väder i Venedig. Giovanna och jag drack varm choklad på Florian, ett klassiskt kafé vid Piazza di San Marco. Torget stod delvis under vatten såsom brukligt är efter mycket regnande men det hindrade vare sig måsar eller turister i någon större utsträckning. Tack och lov är caféet beläget på trygg nivå över vattenytan, under arkaden som omringar piazzan.

Miljön är murrig och dekadent och ett under av ljus och mörker. Italienare och turister kommer och går i strid ström trots att en kaffe här kostar dubbelt så mycket som på vilken annan bar som helst. Här ingår förstås den unika atmosfären i köpet.
img_4746styling
img_4705styling
Kyparna är oklanderligt klädda i svart och vitt och svassar mellan borden och gästerna med högdragna miner. Inte en fläck på de vita handskarna, trots allt plock efter färdigfikade besökare.
img_4741styling