Det är ju härligt när man har en massa energi men ibland kan det bli för mycket av det goda. De senaste två dagarna har jag känt mig trött och imorse, som ett brev på posten, kom huvudvärken. Tack och lov har jag hjälp av Ulrika, min konsultkompis i Varberg, och hon balanserade hela förmiddagens workshop, på volley!
För övrigt började veckan i Stockholm. På måndagen ägnades den åt vänner: Marie, Ola och sönerna Anders och Carl samt Martin. Martin lagade en supergod middag som vanligt. Denna gång grillades lammstek. Gott. Tisdagen startade sedan med ett inspirerande möte med Mia, en kollega från tiden på Telia. Även hon har lämnat och bestämt sig för att gå vidare i livet, utan att riktigt veta vart. Mia läser en massa om hjärnan och hjärnforskning och reder en hel del i hur det påverkar vårt ledarskap. Det blev en givande, inspirerande och rolig frukost.
Till lunchen mötte jag upp med Anders utanför Söderhallarna. Anders var kundansvarig hos en leverantör jag arbetade med under Teliatiden. Vi fann varann snabbt eftersom vi båda är uppvuxna i Trollhättan och har skrattat mycket åt gamla lokala skrönor och uttryck. Det blev en lunch, även den med mycket energi. Kanske hittar vi något projekt att jobba med tillsammans, framöver!
Mellan mina möten hängde jag på Söder. Här en utsikt från Mosebacke. Till höger i bild skymtar starten på ombyggnationen av Slussen.
Kvällen var vikt åt Johan och Stefan på Silentium, även de vänner via jobbet. Vi har diskuterat många projekt, idéer, affärsmodeller, strategier och allt annat, genom åren. De känns nästan, precis som Anders, som lite ”familj”. Konstigt. I alla fall, efter att ha uppdaterat oss på diverse plan åt vi middag och diskuterade en möjlig affär. Kul! Det gäller att hitta behoven och paketera lösningarna. Det är definitivt också ett sätt att skapa sitt eget arbete. Oberoende av tid och rum!
Kategori: Allmänt
Artilleriet Studio
Framgångsrika inredningsbutiken Artilleriet i Göteborg har inrett en utställningslägenhet. Förutom det faktum att lägenheten i sig är supercool så måste jag säga att de lyckats skapa en fantastisk atmosfär. Tvärtemot vad jag trott från de bilder jag sett.
Köket är målat i mörkt grått, nästan svart men resten av lägenheter är ljus med vitt men med många inslag av varma och starka färger på lampor, textilier, ljuslyktor och fåtöljer. Gammalt och nytt blandas och lägenheten får liv av en mängd växter, bland annat ett enormt (och då menar jag enormt) fikonträd i kruka. För den som är nyfiken gäller det att skynda på. När oktober är slut stänger utställningen och våningen återgår till att bli kontor.
Thank God it´s söndag
Ännu en vecka avverkad, ännu en helg. Av någon anledning så är det fullt upp. I fredags kväll var jag på konserthuset i Göteborg och lyssnade på cellisten Truls Mörk, igår stod jag hela dagen på loppis. Roligt och fyllt av udda möten (och en del fynd, för egen del). Det är med ett djupt andetag som jag välkomnar denna långsamma och regniga söndag.
Naturligtvis finns det lite planer för dagen, bland annat en tur till Artilleriet Studio, lägenheten som butiken inrett för att ställa ut sina prylar i en verklig miljö. Jossan och jag ska kika in eftersom utställningen stänger inom kort. Dagen kommer sedan att avslutas med veckans yoga tillsammans med Karin i Åsa.
I veckan som kommer blir det äntligen ett Stockholmsbesök. Förutom att träffa vänner ska jag också prata affärer. Åtminstone potentiella sådana. Det ingår ju i min strategi att leta mindre projekt som ger mig stor frihet. Detta skulle kunna vara ett sådant. Dessutom blev det klart häromveckan att jag tog hem en affär för Region Halland, i en offentlig upphandling. Kontraktet startar nästa år och gäller i två. Upplägget är egentligen suveränt; regionen gör marknadsföringen och jag sitter snällt och väntar på uppdrag. Jag har ytterligare en mindre upphandling på gång men var det slutar återstår att se.
Lite av varje
Just nu håller jag på med en serie stilleben i värsta renässansstil. Började lite efter workshopen hos Signe Bay förra veckan. Sedan vaknade jag klockan fyra på söndagsmorgonen med massor av inspiration. Tack och lov öppnar livsmedelsbutikerna tidigt och jag gjorde en raid dit. När jag kom hem var det bara att vänta in ljuset. Jag tog massor av bilder. Verkligen MASSOR! Här är några exempel fast inte de bilder jag kommer att jobba vidare med. Se dem som ett litet smakprov på varthän det barkar.
För övrigt är det full fokus på helgens kommande loppis som jag är med och arrangerar för Kungsbacka DFF – elitdamfotbollslaget. Det är skrämmande hur eftersatt satsningen på tjejfotbollen är. Inget är givet och alla pengar måste förtjänas eftersom tjejfotboll inte ”säljer”. Ni som känner mig vet att jag egentligen inte är det minsta intresserad av fotboll men jag är däremot intresserad av att alla ska ha lika förutsättningar och villkor i samhället.
På samma tema hade jag idag ett möte med Kerstin, en av Varbergs kommuns kommunikatörer, som jobbar med integrationsfrågor. Hon ville veta hur vi i Kungsbacka jobbat med integrationsfrågan. Jag är ju ingen expert men med erfarenheter som moderator vid de tre senaste av Kungsbacka kommuns informationsmöten så finns det ju en del att berätta. Senare, i bilen på vägen hem från jobbet i Varberg, lyssnade jag på Åsa Linderborg och Göran Rosenberg när de, med väldigt dystopisk syn, möttes i en diskussion om likheten mellan dagens samhällsklimat och det som rådde i Europå på 1930-talet. Nedslående men viktigt. Lyssna här. Samtidigt, händer saker som gör att man återfår hoppet, såsom att telefonsamtal med en vilt främmande person som lyckas landa i en känsla av samförstånd, enighet och hopp.
Rostade kastanjer
I Madrid köpte vi ofta rostade kastanjer av gatuförsäljare. Den varma påsen värmde gott i fickan när de höstliga höglandsvindarna ven. Häromdagen åt jag kastanjer, fast på ett annat vis, under workshopen med Signe och PerOlav. Då var de rostade på saltbotten i en ugnsform. Så, när de goa vännerna på Potatiskällaren lade upp en bild på Instagram om att de fått in kastanjer så bokstavligen galopperade jag dit.
Ikväll är det dags. Jag kommer att tillaga dem som på bilden enligt detta recept men hittade också en annan variant som säkert blir lika god.
I Signes studio
Igår spenderade jag alltså hela dagen i Signe Bays studio, norr om Köpenhamn. Signe, tillsammans med PerOlav Sølvberg, höll i en foto- och stylingworkshop för ett tiotal kreativa personer. Jag kommer att skriva mer om tankar och insikter från dagen men vill genast dela lite bilder från studion.
Det var verkligen svinkallt när jag promenerade från S-toget och det var härligt att komma in i studions värme. En frukost med kaffe, surdegsbröd, ost, marmelad och frukt stod framdukad och överallt stod roliga, och en hel del udda, props i väntan på oss.
Nu står förstås en egen studio högst upp på min väntelista. Och, jag fortsätter tänka att allt är möjligt. Det gäller att fokusera på de positiva energierna och att se möjligheterna på både kort och lite längre sikt. Något som jag också lärde mig denna dag är att vara hårdare mot energitjuvarna och bli bättre på att säga nej till desamma. Det gjorde jag häromdagen, rejält, och med handen på hjärtat så är det en stor lättnad.
Så, mer tankar och bilder från denna fantastiska dag i Köpenhamn kommer inom kort.
Suggestivt förfall och nyskapande
Igår, efter att ha ätit frukost vid utsiktsplatsen på Hunneberg med mamma, pappa och bror, stannade jag till i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Det var på Karins rekommendation. Fjärilshuset, som inte längre har några fjärilar eller växter, är omgjort till utställningslokal. Utställningen Karin rekommenderade heter Flora Submersum och visar bilder av fotografen Lena Granefelt.
Bilderna skildrar död och förfall, ja till och med krig, men också förutsättningarna för nytt liv. Den som vill se utställningen, och jag rekommenderar den varmt, måste skynda sig eftersom den stänger den 5 oktober. Jag måste även säga att Lenas bilder förstärks av det ödelagda växthuset där de hänger i en påtaglig stillhet.
Efter Trädgårdsföreningen for jag vidare till en annan utställning, den hemma hos min vän Annika Holmstén i Kållered. Annika är silversmed och vi har lärt känna varandra på livets finurliga väg. I anslutning till smedjan har Annika ett litet showroom där hon i helgen visar sina smycken. Ringar, halsband, armband och örhängen, det mesta i enkel och ren design, flera med en liten nästan omärkbar twist. Det hela blev faktiskt lite roligt eftersom jag hade på mig (och med mig) mina nyligen inköpta ringar av återvunnet läder, så parallellt med att Annika gjorde affärer med sina fina smycken, sålde jag läderringar på löpande band!
Det blev verkligen en heldag igår. Den avslutades lika mysigt som den startat i Trollhättan, med middag tillsammans med Monica och ännu en finurligt, nyvunnen vän, Jonna. Vi trivdes i ett par timmar över tapas på en krog i Göteborg som jag tyvärr inte ska rekommendera; maten var ok, men inte mer. Tack och lov då för trevligt sällskap och jag tror att vi alla tre, trots allt, var ganska nöjda när vi rullade hemåt till Kungsbacka i den tidiga men mörka höstkvällen.
Kreativitet och djupa andetag
Äntligen ligger en lång och helt ledig söndag framför mig. Det har varit bråda veckor med många aktiviteter, både på dagar och kvällar. På jobbet håller jag på att runda av ett år på KappAhl parallellt med att jag försöker bädda för lite uppdrag och fakturering även i oktober, november och december. Planerar flera småjobb. Kreativiteten kliar i fingrarna.
Ett litet jobb jag gjorde i veckan var att fotografera Karin. Vi tog oss ned till havet i det varma kvällsljuset. Här är en av alla bilder på min vackra vän Karin.
Läs mer om Karin på Korulife.se
Tillbaka till kreativiteten. Den kan ibland bli överväldigande, som ett stort berg av inspiration och saker jag vill göra. Samma berg kan samtidigt bli oöverstigligt, frustrationen växer och inget blir gjort. Det är här som de djupa andetagen, kalla det mindfulness om du vill, kommer in: ta det lugnt, en sak i taget, allt kommer att hinnas.
Jag får stort utlopp för min kreativitet här hemma. Häromdagen röjde jag upp i vitrinskåpet och här är resultatet:
Ett annat sätt att få ut den kreativa energin är att gå lös på blommorna. Än så länge kan jag stå i trädgården vilket är en fördel eftersom det fortfarande finns en del växter här att komplettera med. Helgens bukett är en blandning av nytt och gammalt och innehåller hortensia, chyrsantemum, lite gräs och eucalyptus. Ljuset föll vackert när jag tog bilden.
Som vanligt kommer blommorna från Valands blommor och interiör, här i Kungsbacka. Gubbarna (barnen) till höger kommer från Lisa Hammar Posse och heter egentligen Rakudolls. Det vita huvudet fick följa med mig hem från Strömma Farmlodge i söndags.
Ibland triggas kreativiteten av så lite; en färg, ett ljus eller en form. Det svarta fatet från Mio har en sådan effekt; jag vill bara lägga upp saker på det! Päron och fikon i motljus.
Förutom flera roliga smågig framöver så har jag också några resor på gång. Om en och en halv vecka åker jag till Köpenhamn för ännu en styling- och fotoworkshop med stylisten och fotografen Signe Bay (@signebay) och Per Olav Sølvberg (@perolavsolvberg). Per Olav är stylist, fotograf och bloggare på tidningen Residence. En månad efter det bär det av till Padova och Venedig för att träffa Giovanna Venturato, en rolig italienska jag lärde känna på fotoworkshopen i Rom i juni.
Färgstudie
I söndags när jag åkte hem från Strömma stannade jag till i Varberg, på Träslövs trädgård. Det är en fin handelsträdgård, en oas, mitt i ett villaområde. Jag fastnade för ett arrangemang av torkade växter, företrädesvis hortensior. Den dekadenta färgen, det falnande, bleknande ljuset medförde denna studie i delikata höstfärger.
Två sköna bönor inspirerar
Det blev en tur till Strömma Farmlodge och Farmers Market i den strålande höstsolen. Två av drivkrafterna som gjort denna marknad (och många andra roliga, kreativa saker som händer i Halland) möjlig är mina vänner Anna och Lovisa.
Jag har fått jobba med dem bägge två under tiden som konsult för CRED, Creative Destination Halland på Alexandersoninstitutet, Campus Varberg. Det var både roligt och utvecklande. Nu driver de företaget We are laja i Varberg men har hela landet som arbetsfält. De är två sanna entreprenörer och naturligtvis är Farmers Market en succé med hög kvalitet på hantverkare, restauratörer och övriga utställare.
Jag tittade runt, handlade frukt och blommor och passade på att fika. Strömma är nästan det omöjliga projektet som, trots att det är beläget in the middle of nowhere, blivit en framgångssaga. I Boken om Strömma kan man läsa hela den spännande historien om visionären Marina.
Allt som allt, mycket inspiration och fortsatt övertygelse om att det är fullt möjligt att förverkliga sina drömmar och leva ett liv man gillar. Så, jag tutar och kör vidare på min egen väg.
kajsakajsa 