I dessa Covid-tider så betyder en förkylning att man stannar hemma. Det är, med andra ord, vad som väntar några dagar i början av arbetsveckan. De senaste veckorna, när jag haft utbildning med Yrkeshögskolan, har jag också suttit hemma, två dagar i veckan.
Annars glädjer jag mig åt ljuset, det som sakteliga återvänder.
Jag är expert på att se möjligheter och att hitta nya idéer. Det finns nästan alltid något som ligger och kittlar min inspiration. När jag gick på art college i England, hade jag en lärare som berättade att han och hans fru hade en anteckningsbok där de tecknade ned alla sina idéer. Han sa också att de flesta idéerna stannade i boken men att den var en inspirationskälla att gå tillbaka till. Att ha idéer hör den kreativa människan till. Jag, som är en inbiten dagboksskrivare, antecknar i slutet av dagboken. En del blir av, annat inte. Mest för att jag inte har tid. Men, nu har jag tid och då gäller det att sålla bland alla tankar, sortera, fokusera och bestämma sig. Vad ska bli och vad ska inte bli. Vad är nu och vad är sen? Sen ogillar jag, förresten, skarpt! Därför tänker jag ägna årets sista veckor till att planera upp mina satsningar och prioriteringar för 2017. När jag väl bestämmer mig så blir det gjort. Så, dags att bestämma sig och det har jag till stor del gjort.
Jag är på väg att lägga planen för 2017. Sedan, apropå absolut ingenting, så kom jag gem från en mysig frukost med min vän Annika och inför ett möte med min vän Sara, och då såg jag den fina frosten. Här är en liten bildkavalkad!
Volvo. Jag rullar. Tidigt kom bärgaren och för andra gången i år drog han upp min lilla Volvo på flaket. Och, för andra gången i år, åkte jag bärgningsbil till verkstan.
Tack vare att jag inte fulservade senaste gången så hade jag tillgång till Volvo Assistance vilket var en liten tröst i sammanhanget. Att sedan återvända hem i en liten Clio, som känns som att man är ute och kör en plåtburk, var skönt. Första gången på över en vecka som jag är med bil. Lyx!
Förmiddagen ägnade jag åt att ytterligare fundera över mitt mål att leva oberoende av tid och rum och där börjar utkristallisera sig några intressanta vägar. Denna blogg, som jag startade för att den skulle få vara navet och motorn i att hitta framåt, gör verkligen sitt jobb.
Denna vecka har jag för övrigt bytt amaryllisen mot blodröda liljor som jag försökte fånga i det matta förmiddagsljuset. Sedan fortsatte jag med ett lite glas ur min ”props-samling”. Nästa vecka kommer Sara hit för att kolla på den och för att diskutera stillebenfotografering. Det ser jag fram emot.
Franz och jag försöker oss på lite julepyssel så här på söndagen. Franz är i och för sig mer intresserad av att sova eller fågelskåda. Till hans ära har vi satt upp en talgboll i åppelträdet så han har många olika arter att beskåda och prata med; talgoxe, blåmes, rödhake, skata samt en och annan trast.
Själv gör jag några tafatta försök. Planen är att det ska bli lussekatter och så tänkte jag variera mig och sätta en pepparkaksdeg enligt Hannus recept istället för det vanliga. Jag har kommit så långt att jag röjt köket. Tog fram de små pumporna för att slänga men de blev ett spontant och oväntat fint blickfång på diskbänken.
Inser just att jag saknar sirap i skafferiet. Det får bli en promenad i den fina vintersolen, ner till butikerna på Inlag.
Inköpen från Strömma förra helgen bidrar i alla fall med lite stämning: den vackra gråa krukan fyllde jag med små röda svenska äpplen och den lilla julrosen får stå kvar i sitt vaxade papper. Ikväll tänder vi också det andra ljuset i adventsstaken. Bara några veckor kvar till jul!
Hon heter Marinette och driver sin blomsterbutik i Varberg. Jag har varit där för att fotografera henne för ett uppdrag i jobbet. Hennes lilla butik är inredd med stor omsorg. Väggarna är mörkt blågröna och det gamla skåpet liksom de gamla borden är congnacsfärgade. Här blandas både kända och mindre vanliga snittblommor tillsammans med krukväxter, fjädrar, små ljuslyktor. Hela stylingen är Marinettes eget verk.
Butiken, som heter Blomsterdekoratören och ligger på Kyrkogatan 13, är väl värd ett besök. Just nu finns där förstås blommorna som hör julen till; amaryllis, hyacint, julros med flera, men också mycket annat spännande och fint.
I mitt projekt i Varberg stöter jag på rädslan för förändring. Jag har sett den på andra arbetsplatser tidigare men inte på den här nivån i en organisation. Inte en enda gång under snart ett år, som jag arbetat med projektet, har någon (utöver kommundirektören, mitt beställarombud och min chef) sagt: ”Detta är svårt och utmanande men låt oss se hur vi löser det”. Nej, inte en enda gång. Jag jobbar förstås på ändå eftersom jag vet att förändringen är nödvändig – NKI (nöjd kund index) sjunker som en gråsten.
Min egen förändringslusta är det däremot inget fel på. Efter att ha sett Sabina Grubbesons fantastiska hem i Varberg, har inspirationen satt fart. Jag är grymt nöjd med mitt sovrum och art deco-tapeten från Cole & Son så nu vill jag jobba vidare med någon annan del av huset. När jag var i Italien nyligen plockade jag upp några sköna färgkombinationer som jag skulle vilja utveckla här hemma. Kanske är det något jag kan påbörja under ledigheten runt jul? Inser att jag har ganska många semesterdagar kvar att ta ut och det blir skönt.
Idéer och inspiration hämtar jag för övrigt gärna från Pinterest. Det är min absolut bästa inspirationskälla.
Jag jobbar vidare på min plan att få leva oberoende av tid och rum. I fredags var jag därför i Halmstad på spännande The Photogallery för filmning och fotografering för det kommande uppdraget som konsult i Timbanken. Galleriet är fyllt av många fina kändisfoton men också andra fantastiska bilder. Mycket inspirerande.
På vägen hem stannade jag till vid en annan halländsk pärla, nämligen Mjellby Konstmuseum. Det är Halmstadgruppens hemvist men de visar även temautställningar. Just nu är det Göteborgskoloristerna.
Både fredagen och lördagens tur till Håkesgård gav inspiration. Så därför ägnades gårdagen åt att göra det fint och mysigt här hemma. Jag fastnade med kameran vid ett arrangemang av torkad hortensia men det blev planering av hyacinter (de kommer precis att hinna slå ut till första advent) och julros och så förstås en massa stearinljus.
Och så här mysigt har jag det vid köksbordet idag när jag jobbar hemifrån en stund på förmiddagen. Efter lunch på stan bär det iväg till KappAhl. Nej, jag är inte klar där än…
Ännu en vecka avverkad, ännu en helg. Av någon anledning så är det fullt upp. I fredags kväll var jag på konserthuset i Göteborg och lyssnade på cellisten Truls Mörk, igår stod jag hela dagen på loppis. Roligt och fyllt av udda möten (och en del fynd, för egen del). Det är med ett djupt andetag som jag välkomnar denna långsamma och regniga söndag.
Naturligtvis finns det lite planer för dagen, bland annat en tur till Artilleriet Studio, lägenheten som butiken inrett för att ställa ut sina prylar i en verklig miljö. Jossan och jag ska kika in eftersom utställningen stänger inom kort. Dagen kommer sedan att avslutas med veckans yoga tillsammans med Karin i Åsa.
I veckan som kommer blir det äntligen ett Stockholmsbesök. Förutom att träffa vänner ska jag också prata affärer. Åtminstone potentiella sådana. Det ingår ju i min strategi att leta mindre projekt som ger mig stor frihet. Detta skulle kunna vara ett sådant. Dessutom blev det klart häromveckan att jag tog hem en affär för Region Halland, i en offentlig upphandling. Kontraktet startar nästa år och gäller i två. Upplägget är egentligen suveränt; regionen gör marknadsföringen och jag sitter snällt och väntar på uppdrag. Jag har ytterligare en mindre upphandling på gång men var det slutar återstår att se.
Igår, efter att ha ätit frukost vid utsiktsplatsen på Hunneberg med mamma, pappa och bror, stannade jag till i Trädgårdsföreningen i Göteborg. Det var på Karins rekommendation. Fjärilshuset, som inte längre har några fjärilar eller växter, är omgjort till utställningslokal. Utställningen Karin rekommenderade heter Flora Submersum och visar bilder av fotografen Lena Granefelt.
Bilderna skildrar död och förfall, ja till och med krig, men också förutsättningarna för nytt liv. Den som vill se utställningen, och jag rekommenderar den varmt, måste skynda sig eftersom den stänger den 5 oktober. Jag måste även säga att Lenas bilder förstärks av det ödelagda växthuset där de hänger i en påtaglig stillhet.
Efter Trädgårdsföreningen for jag vidare till en annan utställning, den hemma hos min vän Annika Holmstén i Kållered. Annika är silversmed och vi har lärt känna varandra på livets finurliga väg. I anslutning till smedjan har Annika ett litet showroom där hon i helgen visar sina smycken. Ringar, halsband, armband och örhängen, det mesta i enkel och ren design, flera med en liten nästan omärkbar twist. Det hela blev faktiskt lite roligt eftersom jag hade på mig (och med mig) mina nyligen inköpta ringar av återvunnet läder, så parallellt med att Annika gjorde affärer med sina fina smycken, sålde jag läderringar på löpande band!
Det blev verkligen en heldag igår. Den avslutades lika mysigt som den startat i Trollhättan, med middag tillsammans med Monica och ännu en finurligt, nyvunnen vän, Jonna. Vi trivdes i ett par timmar över tapas på en krog i Göteborg som jag tyvärr inte ska rekommendera; maten var ok, men inte mer. Tack och lov då för trevligt sällskap och jag tror att vi alla tre, trots allt, var ganska nöjda när vi rullade hemåt till Kungsbacka i den tidiga men mörka höstkvällen.
Äntligen ligger en lång och helt ledig söndag framför mig. Det har varit bråda veckor med många aktiviteter, både på dagar och kvällar. På jobbet håller jag på att runda av ett år på KappAhl parallellt med att jag försöker bädda för lite uppdrag och fakturering även i oktober, november och december. Planerar flera småjobb. Kreativiteten kliar i fingrarna.
Ett litet jobb jag gjorde i veckan var att fotografera Karin. Vi tog oss ned till havet i det varma kvällsljuset. Här är en av alla bilder på min vackra vän Karin.
Läs mer om Karin på Korulife.se
Tillbaka till kreativiteten. Den kan ibland bli överväldigande, som ett stort berg av inspiration och saker jag vill göra. Samma berg kan samtidigt bli oöverstigligt, frustrationen växer och inget blir gjort. Det är här som de djupa andetagen, kalla det mindfulness om du vill, kommer in: ta det lugnt, en sak i taget, allt kommer att hinnas.
Jag får stort utlopp för min kreativitet här hemma. Häromdagen röjde jag upp i vitrinskåpet och här är resultatet:
Ett annat sätt att få ut den kreativa energin är att gå lös på blommorna. Än så länge kan jag stå i trädgården vilket är en fördel eftersom det fortfarande finns en del växter här att komplettera med. Helgens bukett är en blandning av nytt och gammalt och innehåller hortensia, chyrsantemum, lite gräs och eucalyptus. Ljuset föll vackert när jag tog bilden.
Som vanligt kommer blommorna från Valands blommor och interiör, här i Kungsbacka. Gubbarna (barnen) till höger kommer från Lisa Hammar Posse och heter egentligen Rakudolls. Det vita huvudet fick följa med mig hem från Strömma Farmlodge i söndags.
Ibland triggas kreativiteten av så lite; en färg, ett ljus eller en form. Det svarta fatet från Mio har en sådan effekt; jag vill bara lägga upp saker på det! Päron och fikon i motljus.
Förutom flera roliga smågig framöver så har jag också några resor på gång. Om en och en halv vecka åker jag till Köpenhamn för ännu en styling- och fotoworkshop med stylisten och fotografen Signe Bay (@signebay) och Per Olav Sølvberg (@perolavsolvberg). Per Olav är stylist, fotograf och bloggare på tidningen Residence. En månad efter det bär det av till Padova och Venedig för att träffa Giovanna Venturato, en rolig italienska jag lärde känna på fotoworkshopen i Rom i juni.
kajsakajsa 