Huvetobena – en historia

Lars-Gunnar var inte mer än en tvärhand hög men jag var livrädd för att stöta på honom. Att möta honom på väg till skolan var en mardröm eftersom jag då var dömd till att komma försent. Skam. En gång stötte jag på honom på väg in till min farmors kafé. Han höll fast mig och drog med full kraft i mitt långa hår. På kvällarna tog min pappa ett grepp om saken. Han började berätta historien om Huvetobena (alias Lars-Gunnar). Huvetobena var egentligen en ganska ynklig stackare. Han hade det inte så lätt och saker gick sällan hans väg. Det var detta som dolde sig bakom den hårda ytan. Jag förstod inte då att detta är en del av se bakom ytan, att det finns en sida vi inte känner till, att det finns anledningar till människors beteenden som vi inget vet om.
Scan 9

Veckan som gått har varit omtumlande på många sätt. Ett besök hemma hos föräldrarna slutade på akuten för mamma som föll och gjorde sig illa. Jag är full av beundran för mamma och pappa. De är snart 88 respektive 89 år gamla och bor i sin fina lägenhet och klarar sig själva, trots att de inte är helt pigga. Knopparna är det inget fel på, det är kropparna som sviker en aning. Men, nu är det dags att ta lite hjälp från samhället. Nu väntar vi på en vårdplan som får bli grund för en biståndsutredning. Målsättningen är att få hjälp i hemmet. Det kommer bli superbra.
Vi har för övrigt roat oss med att se på gamla diabilder. Så roligt. Mikael lyckades skapa fram en fungerande diaprojektor och pappa samlade ihop bilder: Skåne, Norge, Danmark, Öland, Landskrona, Lödöse… Mamma, snygg och stolt med matchande handväska och skor, getingsmal midja, solglasögon och kort, spikrak lugg till den korta frisyren. Pappa, lång och smal, pressveck på byxorna, stundom med glasögon, stundom utan, stundom med skägg och stundom utan. Och så Mikael och jag!

Annars fortsätter den otroliga sommaren. Morgondopp eller kvällsbad, oftast i fina Hanhals. Ibland på egen hand, ibland i sällskap med Tim.

Middagar på Jossans balkong är andra härliga inslag, denna sommar. När jag kommer hem avslutar jag kvällen i fåtöljen i trädgården, hör vinden susa i den stilla sommarkvällen. Än är den ljus. Trädgården är torr och bara ett fåtal växter blommar. Färgerna är sensommarens.
IMG_5364Styling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s