Den här sensommaren går i bönornas tecken. Framförallt bondbönornas. Varje gång jag har vägarna förbi Mariebergs gårdshandel vid Tjolöholm stannar jag till och köper upp mest hela utbudet av bönor.
Förr kokade jag dem alltid men i år har jag testat både att marinera, steka och fritera. Det vikigaste att komma ihåg med bondbönorna är att inte salta förrän precis på slutet, eller efteråt. Skalet blir segt av saltet.

Marinad har jag gjort på olivolja, vitlök och färska örter. När det dragit några timmar har jag hällt av lite olja och sedan hastigt fräst bönorna i pannan.

Att fritera bönor har jag lärt mig av Hannu på Kinnekulle fast hos honom friterade vi stora, vita bönor. Recept finns i Hannus bok Sköna, gröna sommar. Mina bondbönor har jag  friterat i rapsolja i stekpannan tillsammans med salviablad. Supergott. En dag testade jag att pressa lite citron över och det blev också bra. Ytterligare en variant jag gjort är att blanda de friterade bönorna med färska myntablad och lite mozzarella. Gott, det med. Har man inte tillgång till bondbönor så är en liknande kombo, också mycket god, gröna ärter och mynta. Tillred ärterna enligt förpackningen och strö över rikligt med mynta när det är dags att servera. Inte innan för då svartnar myntan av värmen.

Bondbönan, när den steks eller friteras, får en lite nötigare smak än när man kokar. Vill man inte, som jag, äta en tallrik bondbönor som lunch eller middag, rakt upp och ner, så är de goda som tillbehör till grillat kött.